Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Vad vill Gud i Sverige nu?

Debatt Publicerad: 2017-01-05 13:59

Vi lever i en omvälvande och orolig tid. Aldrig förr har vi sett så stora flyktingströmmar. Genom våra tv-rutor kommer utmärglade och skräckslagna människor emot oss som i förtvivlan söker en fristad. Terrorgrupper skapar skräck, och världens politiker, och arméer med väldiga vapenarsenaler, står tämligen handfallna inför denna ondska. Det är inte konstigt att en vilsen, kämpande mänsklighet ängsligt frågar sig vart det egentligen bär hän. Finns det något att hoppas på? Är det bara mörka skyar vid horisonten?

Då bilar brinner i städernas förorter, kriminella gäng tar över och laglösheten sprider sig, vittnar det om apati, vanmakt och livsleda. Unga människor som tappat tron på samhället. Som bär på hat och vrede. Som saknar drömmar. Som inte känner sig behövda, ännu mindre älskade. Inte så konstigt om drogernas värld drar dem till sig.

Sverige är så sekulariserat, brukar vi säga. Vi lever i ett land som vänt Gud ryggen. Nu verkar det bara vara Mammon som ska tillbedjas. Materialismen lurar in många i ett själlöst och stressigt jagande efter förgängliga ting. Status. Pengar. Karriär. Självförverkligande och självupptagenhet har blivit tidens melodi. Eller som chefredaktören för en av landets största tidningar sa, med tanke på livets mening: ”Att ha någorlunda kul så länge det varar ...”  

Jag skräms över den kyla och brist på empati ett sådant samhällsklimat föder. Men, detta är bara en sida av sanningen. Samtidigt som Svensson trängs i varuhusens tempel, och river bland prylarna som reas ut, finns det också tecken på något som kan kallas andlighetens återkomst. Och det är inget konstigt. Varje människa har utgått ur Guds skaparhand och är ämnad för ett liv i hans gemenskap. Vi bär alla ett evighetsbarn i vårt inre. En törst och längtan som varken droger eller prylar kan tillfredsställa.

Det som förändrats så tydligt de senaste åren är att många vågar och vill tala om sin andliga längtan.  ”Nio av tio tackar ja då jag frågar om jag få be en bön för dem”, berättade en ung gatu­evangelist som rör sig ute på stan flera kvällar i veckan. Han bekräftar den öppenhet som finns.

Detta säger mig att det finns förutsättningar för en andlig rörelse, en folkväckelse!

Några andliga vårtecken som fyller mig med hopp:

1 En ny passion för att berätta om Jesus och leda männi­skor till tro.  Den här evangelisationsglöden sprider sig just nu snabbt bland kristna ungdomar i vårt land. Något nytt är på gång, och jag tror inte det går att stoppa!

2 En bönerörelse som engagerar allt fler. Starka böne­initiativ nationellt, regionalt och lokalt. Det finns en doft av väckelse över denna mobilisering. Och jag tycker mig känna igen min ungdoms Jesusrörelse. Där var det enkel, avskalad tro med mycket hjärta i! Härlig bönegemenskap inspirerad av Guds Ande, och från bönemötet rakt ut på stan för att förmedla Jesu närvaro ute bland folket. Det här möter jag på många platser nu!

3 Lovsångare börjar även skriva förkunnande sånger som vänder sig till icke troende. Vackra melodier som är lätta att ta till sig, och texter som berättar om Jesus och hur man blir frälst. Det känns som en förberedelse inför en tid då kristna sammankomster ska dra till sig skaror av andliga sökare!

4 Unga förkunnare med evangelistens kännetecken. Med nöd för människors frälsning, brinnande iver och helig lidelse. Med gåvan att skriva in budskapet i lyssnarnas hjärtan. Med entreprenöranda och härlig djärvhet. Med förmåga att tänka ”utanför boxen”. Måtte våra kyrkor och samfund ta vara på evangelisterna och uppmuntra dem att odla sin speciella gåva!

5 Flyktingar och invandrare som sätter nyckeln i låset till en andlig rörelse. På många platser har gamla församlingar fått nytt liv genom att Gud sänt människor från andra delar av vår värld. På flera platser ser man nu en spirande väckelse genom att många nysvenskar kommer till tro.

De första kristna var oerhört tydliga och frimodiga med sitt vittnesbörd. De ”predikade Kristus för folket”. Kyrkan i Sverige måste våga stå upp för sin tro och med värme och kärlek, kraft och övertygelse berätta om Jesus! Här har vi den stora utmaningen i ett mångkulturellt samhälle med inflöde av människor med bakgrund i främmande religioner.

Givetvis kan det kännas enklare att tala till en homogen grupp som alla har rötter i kristen kultur, men oj vad spännande, utvecklande och trosstärkande det är då stora världen plötsligt är representerad framför talarstolen! Vi måste våga möta alla männi­skor med ödmjukhet och kärlek. Inte såra, kränka, provocera genom att tala nedsättande om andra religioner, men frimodigt och genomtänkt förklara vad kristen tro är – och vem Kristus är!

Det är läge nu för stora, allkristna möten i städer och kommuner runt om i landet. Jesusmöten som fyller sporthallar, skolaulor och kyrkor. Som sänds via radio och webb-tv och ger eko i pressen. Ett kristet allemanstag i en utmanande och avgörande tid. Det är tid för den kristna kyrkan att kliva fram ur sin anonymitet för att ge alla vilsna sökare en verklig chans att få tag på evangeliet!

Gör det här året till ett böneår! Börja evangelisera mera genomtänkt! Uppmuntra de unga evangelisterna! Ta allkristna initiativ för att nå ut med budskapet om Jesus!

Ingemar Helmner, evangelist


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Kyrkan i vår tid! Ulf G Johansson
2017-02-27 18:39
Tack för en intressant artikel även om den var betydligt mer hoppfull och optimistiskt än vad jag känner!
Som du skriver! De kristna värdarna marginaliseras till ett senapskorn! Men det kornet ska vi som bekant vara rädda om!
Det är där jag är bekymrad! När församlingar tappar medlemmar och blir tvungna att sälja sina fastigheter känns det inte bra, ej heller att många kristna och judar i dag utsätts för påhopp och hot!
Vad händer då? I stället för att gå samman som kristna fortsätter man med att hålla på sin församling typ sitt fotbollslag och så även upp i toppen av Sveriges Kristna råd!
I min värld borde vi gå samman, inte i sär! Ulf G Johansson lkk.se

Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Skäl för svensk alkoholpolitilk
Människor måste bli gripna av Guds ord för att behålla tron
Kulturell rotlöshet skapar förvirring
Lösningen på våldsdåden finns i familjen - hos pappa
KD i händelsernas centrum
Sluta skämmas - gör det lilla du kan för miljön
Nya steg mot historielöshet
Gud har inte gett upp om Sverige!
Fyra vägar till samhällsgemenskap
Äkta vara, annars får det vara!


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies