Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Redskap mot rotlöshet

Debatt Publicerad: 2016-12-08 14:12

I den flod av information som idag når oss på alla tänkbara sätt, behöver vi på allvar hitta tillbaka till ett fundament för våra liv som prövar och behåller det som är ”nyttigt och till uppbyggelse”. Om bibelkunskap och bibelläsning för den svenska kristenheten begränsas till lösryckta bibelsammanhang och korta brottstycken från i första hand Nya testamentet, som vi kanske hör i gudstjänstens predikan, får vi problem både med förståelsen av vår samtid och stabilitet i vårt kristna liv. 1800-talets väckelserörelser, som också delvis lade grunden till vårt lands demokrati, fick mycket av sin näring från stugmötena där man ofta trotsade prästens och kyrkans förbud mot lekmännens delande av Bibelns budskap. Vi behöver tillbaka till den dagliga egna läsningen och reflexionen kring bibelordet exempelvis i den form som Svenska Bibelsällskapet initierade förra året på temat Anta utmaningen.

Innan majoriteten av svenska folket var läskunnigt fyllde takmålningarna i våra gamla medeltidskyrkor en viktig funktion. Dessa bilder kunde av de predikande prästerna användas som illustrationer till förståelsen av Bibelns budskap och målningarna var ofta drastiska i sin utformning som exempelvis av Adam och Eva i Edens lustgård, Josef hos farao i Egypten, Elia och Baalsprofeterna, Daniels vänner i den brinnande ugnen och Daniel själv i lejongropen och många andra bibliska kyrkomålningar. Det blev något av den tidens tv-bilder för allmänheten.

Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet bröt väckelserörelserna fram i Sverige och förändrade både kyrkans verksamhet och folkets tro och tankar, när de nu kunde samlas i hemmen till stugmöten och till biblisk förkunnelse ofta av kolportörer och resande predikanter. Detta tillsammans med att Bibeln och andlig litteratur blev tillgänglig på ett helt nytt sätt för gemene man gjorde att många sökte svar och vägledning från bibelordet också i vardagen. Tidigare hade man kyrkan och gudstjänsten som mötesplats, social gemenskap och även nyhetsförmedling. Förutom dessa stugmöten fanns kyrkans husförhör av katekesen som gjorde att majoriteten av svenska folket fick en helt annan bibelkunskap än den som finns idag.

På 2000-talet är bibelkunskapen även för den aktive kyrkobesökaren många gånger mest fokuserad på Nya testamentet och predikningarna hämtar oftare sin inriktning från Nya än från Gamla testamentet. Men Nya testamentet ligger dolt i Gamla testamentet och Gamla testamentet får sin förklaring och uppenbarelse i Nya testamentet. Kunskapen från Gamla Testamentet har de senaste decennierna blivit alltmer begränsad också för många relativt frekventa kyrkobesökare och samfundsmedlemmar. Och har man till stora delar sin kunskap och förståelse av Bibeln hämtad från Nya testamentet leder det till en bristfällig förståelse av helheten i den kristna trons grunder.Svenska Bibelsällskapet antog för sitt jubileumsår 2015 utmaningen att inspirera till daglig bibelläsning på temat www.antautmaningen.se. Det var ett mycket gott initiativ som skulle kunna innebära betydligt fler regelbundna bibelläsare i vårt land. Om bibelordet blir vår dagliga färdkost utifrån Jesusorden ”Människan lever inte enbart av bröd utan av allt det som utgår ur Guds mun” kan det få bli en god hjälp till regelbundenhet i bibelläsningen lika självklart som vi äter våra måltider eller regelbundet avsätter tid för fysisk motion.

Skillnaden mellan aktiva kristna i Sverige idag och religiöst aktiva ortodoxa judar är stor. Regelbundet när en ortodox judisk familj, en familj som inte bara är kulturella utan också religiösa judar möts till sabbatsfirande, så läser man skrifterna i synagogan. Barnen ställer den återkommande frågan inte minst vid påsktiden varför man i varje judiskt ortodoxt hem firar den judiska påsken så som det sker. Då berättar familjefadern om det judiska folkets 400-åriga fångenskap i Egypten för 3 500–4 000 år sedan, om uttåget ur Egypten, ökenvandringen och intåget i det utlovade landet. Dessa berättelser finns som ett religiöst och i viss mån kulturellt fundament som påminner varje ortodox jude om sina mångtusenåriga rötter. Här fanns även berättelsen om den 40-åriga ökenvandringen, om under och tecken, mirakulös mat- och vattenförsörjning liksom kläder och skor, som höll alla dessa år. Man hade en livsberättelse och en förståelse av sitt ursprung och sina rötter.

Det märktes tydligt också när Jesus började vandra i Palestina under sina tre offentliga år att han kunde anknyta till det judiska folkets medvetenhet om sin bakgrund och historia.

”Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. Då började han tala till dem och sade: ’I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.’ Alla prisade honom och häpnade över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun.” (Lukas 4:16-22).

Om vårt liv som kristna ska bli begripligt och förankrat i både tid och rum, i historia och nutid behöver vi inte bara kunskap om svensk och internationell historia utan också den bibliska historien.

I allt det vi möter i den överflödande strömmen av händelser och nyheter i både etablerade medier och sociala medier behöver vi redskap och måttstockar att kunna pröva och värdera vad som är av värde för vår person och vad som bara förytligar, förråar, bryter ner gemenskap och förståelse av vår samtid.

Under århundraden tillbaka till 1600-talet blev bibelordets förståelse och utläggning en viktig och aktiv kraft mot socialt förfall som när John Wesley grundade metodismen. När Förenta staterna fick sin statsbildning och sin första grundlag fanns Bibelns budskap med som vägledning när de förföljda pilgrimerna från Europa kom till USA. Då var bibelordet för sociala reformatorer och statsbildare viktiga redskap för mänskliga rättigheter, lag och ordning. Bibelordet rätt brukat kan återigen ge oss dessa grunder och vägvisning till stabila samhällen och trygg gemenskap människor emellan.

Per Danielsson


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Vuxnas förvirring har skapat ungas könsdysfori
Nato gör Sverige säkrare
Vakna upp: Religiös frihet i fara
I en förtroendebransch måste det råda transparens
Sverige ingen fristad för judar längre
Skapa det andliga folkhemmet
Sverige ger 283 miljoner i bistånd till Nigeria – blundar för förföljelse
Bevara integriteten i orostider
"Vi saknar existensberättigande om vi inte vill nå nya människor"
Ljuset lyser i mörkret


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies