Nytt försoningsförsök

Colombias president och regering tillsammans med den ökända gerillagruppen FARC vill åter få fredsuppgörelsen stadfäst i landet. Efter närmare 50 års inbördeskrig och 250 000 dödade är krigströttheten oerhört stor i landet. Men mycket står på spel och misstänksamheten hos det colombianska folket mot FARC är stor och såren djupa efter alla år av brutalt mördande. Ska nu Colombias president hämta Nobels fredspris i Oslo 10 december, för FARC är inte inkluderad i priset, så vill han säkert helst ha fredsöverenskommelsen i hamn. När folkomröstningen med knapp majoritet sa nej görs nu ett nytt försök, men i det colombianska parlamentet. Alternativet att fortsätta konflikten mellan regeringen och gerillan är ingen framtid. Krigströttheten är för stor även om också vägen till försoning i vardagen är lång.

Konflikten i Colombia är orsakad av decenniers orättvisor då ett fåtal har blivit stormrika och merparten av befolkningen fattiga. Det mesta av sjukvård, skolutbildning, rent vatten, infrastruktur och brottsbekämpning har saknat resurser till verkliga förbättringar. Korruptionen är också stor. Den colombianska veckotidningen El Semana hade i februari i år en förstasidesbild av ett stort svart hål där alla ekonomiska tillgångar bara försvann, pengar som skulle gå till en förbättrad välfärd. Rika industriägare, mediapersoner och andra har haft stora fickor dit enorma mutor alltför lätt hittat vägen.

Colombias fängelser har länge varit överfulla av alla kriminella som tagit lagen i egna händer med slumpmässigt dödande och omfattande narkotikahandel. 90 procent av världens kokainproduktion lär komma från Colombia och USA har samverkat med Colombia i mycket hårda tag för att få stopp på smuggeltrafiken.

Långt över 140 000 sitter i colombianska fängelser, många dömda till 20–30 år för exempelvis mord, korruption och kokainhandel.

I ökända Bella Vistafängelset i Medellin, med kriget på gatorna mellan rivaliserande drogkarteller, sitter cirka 7 000 fängslade i detta fängelse byggt för 1 500. Den sociala misären är fruktansvärd. I slutet av 1980-talet dödades mellan 350 och 700 per år inne i detta fängelse.

Men ljuspunkter finns. Den kristna fängelseorganisationen Prison Fellowship med rötter i USA tillsammans med kyrkor i Medellin började på 1990-talet arbeta på Bella Vistafängelset med själavård, bön och bibelsamtal. Det blev stora samtalsämnet när kanske tio procent av internerna  tog emot Jesus. Antalet dödade sjönk till de man kunde räkna på ena handens fingrar från 2000-talet. En kyrka byggdes inne i fängelset och det startades en pastorsutbildning. 2002 var Hemmets Vän med då tiotalet pastorer, fortfarande med långa fängelsestraff utexaminerades. 10 000-tals fängslade kom till tro och omvända interner flyttades till andra fängelser för att bli goda föredömen bland interner.

En studieplan från Markusevangeliet vägleder nyomvända och resultaten är slående.  Den svenska biståndsorganisationen Ankarstiftelsen, som arbetat i Colombia sedan 1994, fick nyligen rapport att bara 2016 hade över 20 000 fängslade tagit emot Jesus i landets fängelser. Vilka ekonomiska och sociala besparingar har inte detta inneburit?

Kanske något för svensk kriminalvård? Hur mycket skulle inte sparas också i Sverige med den höga återfallsprocent i brott vi har idag. Fick vi se antal omvända i svenska fängelser likt Colombia skulle det säkert få stora ekonomiska och sociala konsekvenser även här?

Hemmets Vän 1 december 2016

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare