"De röstar på den man ogillar minst"

Hur starka är de kristna i USA som politisk grupp? Vad innebär det om Donald Trump vinner? Eller om Hillary Clinton blir president? Professor Kjell O Lejon talar om religionens roll i det amerikanska presidentvalet.  

Vi möts strax efter hans seminarium på Bokmässan ”Från Truman till Trump” där han just beskrivit varför religion och politik inte är separerade i amerikansk politik, trots att kyrka och stat är delade. Kjell O Lejon är professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi, han är rektor vid Johannelunds teologiska högskola, präst i Svenska kyrkan och författare, teologie doktor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och även doktor vid University of California, Santa Barbara.

Det första vi konstaterar är att de kristna är en inflytelserik grupp i USA.

Regelbundna kyrkobesökare

– Den andel amerikaner som i mätningar beskriver sig som kristen har sjunkit jämfört med för några år sedan. Alltfler anger sig vara ”unaffiliated” – icke ansluten. Men ser man närmare på den gruppen går många av dem till ekumeniska kyrkor som inte är samfundsanslutna. Många är ändå gudstroende, är bekännande kristna och går regelbundet till en kyrka.

– Man kan samtidigt säga att de sekulära krafterna gör sig mer påminda. Det ser man till exempel i vissa skolsystem. Det finns en del rätt hårdföra sekulära röster som fått ett genomslag och de liknar svenska sekulära humanister. De har också fått ett betydligt större genomslag hos demokraterna än hos republikanerna.

Andelen agnostiker växer

Kjell O Lejon beskriver samtidigt hur nio av tio amerikaner menar sig ha ett slags tro även om andelen agnostiker växer.

– Trots att det händer mycket på den amerikanska scenen är den fortfarande väldigt olik den europeiska eller svenska politiska scenen. Den kristna tron har en stark betydelse för folk som går och röstar, fortsätter han, och talar om hur 38 procent i USA beskriver sig som ”born again”.

– Det är ett ord som är svår-översatt. Man skulle kunna säga frälst men lutheraner skulle exempelvis hellre då använda benådad eller kristen. Men 38 procent är ingen liten udda grupp utan en bra bit över 100 miljoner amerikaner även om inte alla beskriver sig som evangelikala. Det är lite olika grupper och chatteringar som räknas med där.

Kjell O Lejon menar också att det fortfarande är en betydande del i de beslutande leden som står för en självidentifierad kristen tro.

– Av 301 republikaner i kongressen är 300 självidentifierade kristna och en jude. Bland demokraterna är det 2,6 eller 2,7 procent som inte har någon religionstillhörighet.

Men med en sådan stor grupp kristna – varför valdes Trump till republikansk presidentkandidat?

– Det är en gåta. Man brukar räkna med cirka 80 miljoner evangelikala och 80 procent av dessa brukar definitivt rösta republikanskt. Om fem av de sju grupper bland de evangelikala i valkampanjen inte stödde Trump tidigare blir det obegripligt och jag tror att många re-publikaner inte förstår det heller. Bilden blir än mer problematisk efter de senaste avslöjandena om Trumps uttalanden, lägger Lejon senare till.

Läs mer i Hemmets Vän nr 41 – 2016

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer