Svenska kyrkan förstår inte sitt kärnuppdrag

I slutet av juli startade jag tillsammans med mina två kollegor Johanna Andersson och Helena Edlund Facebook-gruppen Mitt kors, #mittkors. Den konkreta orsaken var avrättningen av Fader Jacques Hamel under en mässa i franska Rouen. Händelsen berörde oss djupt som människor och präster. Den handling då brödet bryts och vinet blandas för att ge världen liv avbröts av död, mörker och våld. Dådet var förfärligt, symboliken öronbedövande.

Vi fylldes av vanmakt och ville göra något. Det var så tanken på en Facebook-grupp uppkom. Vi ville skapa ett virtuellt rum där vi och andra lade upp bilder på oss själva med kors runt halsen. En frimodig solidaritetshandling med kristna i världen som måste dölja sin tro och sina kors. Ett tyst motstånd mot mörker och död. En påminnelse om korset som kärlekens, hoppets och nådens tecken.

Vi hade aldrig kunnat föreställa oss det genomslag gruppen snabbt fick. Bild efter bild postades. Ganska snart kom de personliga berättelserna om korsets betydelse. Människor med olika bakgrund anslöt. Efter en dryg månad passerade gruppen 10 000 medlemmar. I gruppen finns bekännande kristna från en mångfald av kristna traditioner, sökare, tvivlare och ateister. I Mitt kors finns människor som flytt från Syrien och Irak. Gruppen rymmer – och har varmt välkomnat – människor med annan religiös bakgrund, som judisk och muslimsk. Stödet för utsatta kristna har inga gränser.

Det var därför med fullständig bestörtning som det gick upp för oss att representanter för Svenska kyrkans ledning hade för avsikt att svärta ned det här initiativet och försöka skrämma bort människor från att delta i solidaritetshandlingen. Under flera veckor utsattes vi personligen, och gruppen, för påhopp av i första hand, men inte enbart, personer knutna till Svenska kyrkans Kyrkokansli i Uppsala. Påhoppen, som gick ut på att vårt initiativ var ”okristligt”, gick de nyfascistiska krafterna i samtiden till mötes samt kunde starta ett religionskrig, började leva sitt eget liv och letade sig så småningom ut till vänster- och extremvänsterdebattörer.

Hur kristna människor kan uppfatta den egna levande kärnsymbolen som ett hot mot andra och vilja knyta den till fascism och nyfascism är förstås en absurditet. Men det är också sorgligt. Hur kan man vilja svärta ned korset och polarisera stödet för utsatta kristna på det viset? Har man glömt att vi är en kropp med flera lemmar?

De flesta av Svenska kyrkans biskopar stod svarslösa och vågade inte ta tydlig ställning för vårt initiativ, med undantag för en biskop i biskopsmötet. Jag vill då påminna om vad det var vi startade: En solidaritetshandling med utsatta kristna genom en uppmaning att bära kors. En kyrkoledning som inte unisont kan ställa sig bakom det och ge oss sitt tydliga, självklara stöd när korset svärtades ned av det egna, är inte lämpad att leda en kristen kyrka.

Människor i Sverige har börjat bära sina kors med stolthet i sin vardag, även utanför vårt virtuella rum. Men frågan många ställer sig är: Hur kunde Svenska kyrkan tycka att det var fel att bära kors? Den frågan kommer att leva kvar länge, om den ens någonsin kommer att blekna bort.

Jag har varit i kyrklig debatt i närmare tjugofem år. Länge har jag sett behovet av en ny reformation. Vänskapskorruption, politisering, att Jesus Kristus hamnar ute i marginalen, slöseri med pengar, repression, tystnadskultur och hårdför maktutövning har fått mig att önska denna nya reformation.

Men Mitt kors var ingen debatt. Det var bara detta enkla: Bär ditt kors i solidaritet med utsatta kristna. Detta självklara kristna imperativ alstrade påhopp av den illasinnade art att en av oss, Johanna Andersson, lämnade Svenska kyrkan, sina förtroendeuppdrag och sitt prästämbete.

Min slutsats är att denna enskilda punkt i sig, att kyrkoledningen lät detta bli en stridsfråga och inte i ryggmärgen kunde känna värdet i att bära kors, ensam visar att en ny reformation är fullkomligt nödvändig i en kyrka som inte förstår sitt kärnuppdrag.

Annika Borg, teologie doktor, skribent och präst i Svenska kyrkan

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt