Vanliga myter om kristna skolor

På nytt har debatten om kristna skolors existensberättigande blossat upp. Gnistan var ”avslöjandet att elever på en muslims skola har könsseparerad idrott en (elevens val) lektion per vecka”. Av principiella skäl borde därför alla muslimska, kristna och judiska skolor stänga, ansåg bland andra ett antal styrelsemedlemmar från Humanisterna i Dagens samhälle. Undertecknad förstod inte logiken i detta och replikerade då den 6 september under rubriken ”Kristna friskolor lyckas bättre med integrationen” och gav sju starka skäl varför detta inte är korrekt. Efter det följde en spännande brevväxling mellan Humanisterna och undertecknad som faktiskt håller på att utmynna i en spännande och förtroendefull dialog, bortom debattsidornas ibland ytliga munhuggande.

Vilka är de vanligaste myterna om kristna friskolor? Här följer några utan att med absolut säkerhet rangordna dessa:

• Världsfrånvändhet. Ingen utan den rätta tron göre sig besvär. Man lär barn att inte beblanda sig med tvivlande och otroende människor. Principiellt segregerande!

• Dubbla agendor. Man säger en sak utåt men agerar på annat sätt inåt.

• Man tar bara emot prudentliga, skötsamma och mycket begåvade elever.

• Man tar bara emot samhällets olycksbarn. 

• Man litar inte på veten­skapen.

• Personalen är inte utbildad eftersom det räcker att tro på Gud.

Men hur ser det egentligen ut?

• På kristna skolor blandas agnostiker, troende, ateister, muslimer och allt däremellan. En kristen skola utifrån Kristi anda är ett enda stort integrationsprojekt. Genom att samarbeta med kristna skolor i hela Europa har vi inom Kristna Friskolerådet till exempel fått insyn i att de katolska skolorna i Frankrike dokumenterat är mycket bättre på att inkludera och integrera muslimer än vad den statliga sekulärhumanistiska skolan är.

• Dubbla agendor är bedrägeri och det vore djupt okristligt att driva en kristen skola som täckmantel för att hjärntvätta och otillbörligt påverka försvarslösa och godtrogna elever. Bondfångare har inte Gud på sin sida. Den entydiga bilden från otaliga skolinspektioner på dessa skolor är att inte dess företrädare talar med kluven tunga.

• En kristen skola tar emot alla kategorier av elever och sätter sin ära i att inte profilera sig mot endast en kategori. Uttrycket ”Gud har inte anseende till personen” förpliktigar.

• Tro och vetenskap bekräftar varandra och står inte i konflikt. Att på mytiska grunder anta att en kristen skola skulle underkänna vetenskapen utifrån tron, är djupt ovetenskapligt.

• En troende lärare som saknar utbildning och kompetens står sig slätt och får söka sig till ett annat arbete.

I Europa är det endast ett land – Vitryssland – som inte tillåter kristna skolor. Resten (förutom också Vatikanstaten som dock har observatörsstatus) har genom att man är medlemmar i Europarådet, undertecknat Europakonventionen som ger föräldrarna rätten att välja en skola och en undervisning som står i samklang med deras religiösa och filosofiska övertygelse. Att stödja konfessionella skolor inklusive kristna skolor är att aktivt verka för demokratiska värden. Att principiellt underkänna konfessionella skolors rätt och rättigheter är att vilja begränsa ett lands demokrati och riskera att hamna i samma kategori som Vitryssland, Nordkorea och Kina.

Sverige behöver inte mindre demokrati och utvecklas i riktning mot Trumps USA, Putins Ryssland eller Erdogans Turkiet, utan Sverige behöver nya spännande allianser för mer demokrati. Att vara överens om att man inte är överens men ändå kroka arm och stå upp för ett nytt tillitsklimat i vårt land – det är att på allvar utmana alla de krafter som ser makt som ett självändamål och som älskar att söndra för att härska.

I skrivande stund har Kristna Friskolerådet fått in en replik på DN-debatt.se där vi bemöter Liberalernas nya förslag att stoppa alla konfessionella skolor. Kampen går vidare!

Bo Nyberg, rektor och ordförande Kristna Friskolerådet

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt