Guds kärlek segrade över Bens flykt och hat

– När vi hade bestämt oss för en festival på platsen där Hitler en
gång talade, sa Nürnbergborna att den tyska kulturen förstår inte vårt
sätt att evangelisera med att exempelvis be för människor till helande
ute på stan. Men till festivalen kom 27 000 personer. Bankkamreren
frågade min medarbetare två dagar senare vad som hänt i Nürnberg. ”På
tåget på väg till jobbet i morse fanns alla dessa helt orädda människor
med uppsträckta händer, som sjöng lovsånger till Gud!”Det
berättade den förre knarkhandlaren Ben Fitzgerald från Australien på New Winekonferensen i Värnersborg den 29 juni–3 juli när han presenterade höstens stora evangelisationssatsning Awakening på Friends Arena i Stockholm 28–30 oktober.

På lördagskvällens möte fick 1 000-talet konferensdeltagare lyssna till hans omtumlande vittnesbörd.

– När jag var tio år gammal bad min mamma att jag skulle be till Gud att min psykiskt sjuke far skulle bli helad. En dag bad pappa mig gå ut och fånga en fisk. Det gjorde jag och kom in i huset och ropade på pappa utan att få svar. Jag gick in till sängen där han låg och han svarade fortfarande inte, när jag berättade att jag fångat en fisk åt honom. Plötsligt såg jag att han var död. Under natten hade han tagit sitt liv med sömntabletter. Jag bara rusade ut till mamma och skrek att ”Pappa är död!”

På flykt i många år

Den händelsen förvandlade en glad, mjuk tioåring till en flyende, bitter och arg liten man.

– Inom mig var jag på flykt. Min hjälte och pappa som jag älskade, hade lämnat mig. Det var för mycket, berättade han.

Nu kunde Ben inte fungera med sina vänner eller i skolan och 14 år gammal stängdes han ute av skolledningen. De hade fått nog av hans vrede och utagerande livsstil.

– Jag flydde från smärtan som min pappas självmord gett mig. Jag flydde från allt till jag var 17–18 år. Då hade jag börjat med de tokigaste sexuella handlingar, gick på spelklubbar och kunde inte behålla ett enda jobb mer än högst ett halvår. Min mamma var kristen, men jag ville varken veta av hennes eller någon annans gudstro. När de sa att ”Gud älskar dig” gav jag dem bara fingret och sa: ”Stick!”

”Livstid i fängelse om jag gripits”

Ben fortsatte sin flykt och sökte allt möjligt för att försöka fylla tomheten inombords och dolde sin smärta bakom en hård mask. Han blev en passionerad spelare på klubben och snart såg en del äldre män hans enorma satsning på spelande. Efter några år bad de honom bli deras chaufför när de åkte runt till alla apotek och köpte ingredienserna för att framställa amfetamin och senare kokain. Han var klädd i snygg kostym och när apotekspersonalen frågade varför han köpte stimulansen sa han bara att han hade en förkylning.

– Vi hade säkert 300 förpackningar i bilen och hade polisen stoppat oss då, skulle jag nog fortfarande sitta i fängelse för den mängd droger vi körde omkring med. Men dessa män som tog hand om mig och visade någon slags kärlek, fick mig att förlora min moral. Jag bytte min identitet mot deras och blev bara hårdare och hårdare.

Med åren började det här livet tära djupt på Ben. Han kände att han trots pengar, massor av tjejer, prostituerade och knarkaffärerna, bara blev mer och mer tom inombords.

– Jag tittade mig ibland i spegeln och sa ”Du är en idiot. Du skulle ta ditt liv precis som din pappa gjorde!”

Och när Ben nu och då mötte kristna blev han än mer hånfull och hård. Även mot sin mamma.

– Jag klarade inte av när mamma talade om att både hon, min syster och min mormor bad för mig. Jag ville inte ha med dem eller andra kristna att göra, men umgicks istället med kriminella. Min mamma var den mest kärleksfulla personen, men jag var rädd för henne. Hon berättade att Gud sagt att jag skulle komma till honom. Och inte bara det, jag skulle resa världen runt och berätta om mitt förvandlade liv.

Masken spricker

Efter några år började den hårda masken att spricka. Ingen kunde fylla tomheten inombords.

– Jag försökte visa utåt att jag var lycklig, men i mitt hjärta fanns inget värde.

En tidig morgon på spelklubben hade Ben fått nog. Han tog en näve ecstasytabletter och kastade i lokalen. Till sin flickvän sa han att han skulle gå hem. Och där hemma släckte han allt ljus. Det enda som lyste upp huset var glöden från cigaretten.

– Då hörde jag plötsligt en märklig röst i mitt hjärta och rösten sa att den känt mig hela livet. Jag förstod att den här personen visste allt om mig och jag bara trodde att då måste han hata mig och döma mig för det liv jag levde som knarkhandlare och prostituerad. Och så hör jag rösten säga: ”Ben, jag älskar dig och vill att du följer mig. Ben, min son, jag älskar dig!”

Läs mer i Hemmets Vän nr 28 – 2016

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer