Gud bevare oss för gudlösa regimer!

Man hör inte så sällan att ”religion är farligt” eller att ”religion ligger bakom alla krig”. Andemeningen blir att om religionen försvann skulle jorden bli närmast ett paradis. Och visst har mycket ont genom historien skett under religionens och också den kristna trons täckmantel, men om vi ändå vill hyfsa till samtalet skulle vi kunna gå igenom till exempel  1900-talets väpnade konflikter och fråga oss: Var dessa krig religionskrig? Vi kan nämna rysk-japanska kriget 1904-05, första världskriget, finska inbördeskriget, ryska inbördeskriget i början av 1920-talet, kinesisk-japanska kriget i slutet av 1930-talet, andra världskriget, Koreakriget, Vietnamkriget, befrielsekrigen i Afrika på 1970-talet, Kuwaitkrisen och så vidare. Inte ett enda av dessa krig var i grunden religionskrig.

Religionshistorikern Karen Armstrong kom nyligen med sin uppmärksammade bok ”Med Gud på vår sida” som uttrycker just denna insikt: Det är till allra största delen politiska och ekonomiska skäl som ger upphov till krig, inte religiösa. Om vi då förhoppningsvis har hyfsat till samtalet något kan vi ta tid att åter öppna historieböckerna. Religionens kritiker tycks ha förbisett att det var den kristna kyrkan som bistod folk under alla de farsoter som gick över romarriket. Man har glömt att när den kristna missionen kom till Europa så försvann seden med ättestupor för att avliva gamla, sjuka och oönskade barn. De har förträngt att det var katolsk mission i Sydamerika som stod upp på lokalbefolkningens sida mot de grymma spanska konkvistadorerna och bildade indianreservat för att skydda urbefolkningen, varav de så kallade ”reducciones” i Paraguay är de mest kända.

Ateismens förespråkare tycks inte heller ha läst om den kristne parlamentarikern William Wilberforces envetna kamp mot slaveriet i de brittiska kolonierna så att det förbjöds delvis 1807 och slutligen 1833. De kanske inte har hört talas om baptisten William Careys mångåriga kamp mot änkebränningen i Indien, innan den slutligt förbjöds 1829. De har förträngt David Livingstones kamp för att väcka en världsopinion mot den arabiska slavhandeln i Östafrika innan sultanen på Zanzibar förbjöd den 1873. Andra historiska portalhändelser som tycks vara bortglömda i den religionsfientliga retoriken är den kristne väckelsemannen Charles G Finneys skydd av flyende slavar från amerikanska södern i sitt universitet Oberlin, predikantdottern Harriet Beecher Stowes opinionsbildande bestseller ”Onkel Toms stuga” i samma ärende, men också metodisten Abraham Lincolns avskaffande av slaveriet i USA.

De opinionsbildare som vill utmåla tron som våldsam och människofientlig verkar heller aldrig ha besökt till exempel Afrika och sett missionens tre hus över nästan hela kontinenten – kyrkan, skolan och sjukhuset. De tycks knappast heller på nära håll ha sett kyrkor som ligger i framkant för att hjälpa dagens missbrukare, i bland annat vårt eget land.

Verkligheten är istället den, att det är de kristna kyrkorna som genom historien mest och starkast stått på de svagares sida medan ateistiska, kallhudade diktaturer och regimer genom historien slaktat folk. Öppna historieböckerna igen och läs till exempel om det ateistiska nationalkonventets terror under franska revolutionen, ateistiske Stalins slakt av tiotals miljoner människor i Sovjetunionen, nazisternas utrotande av sex miljoner judar, Pol Pots och de ateistiska röda khmerernas folkmord i Kampuchea där en fjärdedel av befolkningen utplånades. Listan kan göras längre.

Nej, vi är beredda att hellre hålla med statsmän som Vaclav Havel i Tjeckien och Helmut Kohl i Tyskland, som var med och upprättade Europa i slutet av 1900-talet och som båda menade att regimer inte klarar sig utan en grundläggande tro, utan Gud. Ja, tack och lov – Gud bevare oss för gudlösa regimer!

Carl-Erik Sahlberg, docent i kyrkohistoria, tidigare direktor S:ta Clara kyrka

Mats Tunehag, ledare för den globala tankesmedjan Business as Mission

Tuve Skånberg, riksdagsledamot och teol dr i kyrkohistoria

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln publicerad tidigare i Kristianstadsbladet (2016-05-18)

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt