Att ge är vårt bästa vapen

Ekonomin upptar en stor del av vårt tänkande. Detta gäller vår privata ekonomi såväl som ekonomin i vårt samhälle och i våra församlingar. Det ekonomiska tänkandet har nästlat in sig i varje vrå av vår tillvaro. Den upptar en stor del av vårt engagemang.

”Ekonomin har gjort världen mer ojämlik, orättvis och olycklig”, menar Katrine Kielos i sin bok ”Det enda könet”. I boken får vi följa med på en idéhistorisk resa genom det moderna samhällets förhållande till ekonomi. Kielos menar att vi måste omvärdera vår syn på vad ekonomi ska vara till för, och hur mycket den ska tillåtas styra våra liv. Den ekonomiska vetenskapen borde handla om hur man förvandlar sociala visioner till verklighet med ekonomisk uthållighet.

Enligt ekonomen Keynes var ekonomernas uppgift på 1930-talet att utrota fattigdomen och nöden i världen. Katrine Kielos menar att det moderna samhällets utveckling hade varit omöjlig utan den ”oekonomiska kvinnan” eller de värden som kvinnor genom historien stått för.

Ekonomi avhandlas också i Bibeln. Med sin judiska bakgrund visste Paulus att det behövdes ett kontinuerligt ekonomiskt givande för synagogans och templets behov. I Andra Korinthierbrevet 8 talar han om ”insamlingen till de kristna i Jerusalem” och i kapitel 9 om att ”Gud älskar en glad givare”.

Det viktigaste i livet är inte att förbruka pengar på oss själva. Det handlar om att söka Guds rike och upptäcka att det mesta är oss givet av nåd. När vi läser vad Bibeln säger om pengar, ser vi att givandet har en framträdande plats. Om vi tar Bibelns vittnesbörd på allvar när det gäller pengar så är det bäst att ge utan att utblotta oss själva. Att ge är vårt bästa vapen när det gäller att besegra mammon.

Att Guds ord uppmanar oss att vara frikostiga och generösa mot varandra är ingen nyhet. I dagens samhälle med vinstmaxi­mering, pressade priser och strategiskt fondsparande krävs beslutsamhet för att leva efter bibliska principer.

När vi ger till ett gott ändamål upplever vi tillfredsställelse. Ett bibliskt perspektiv är det som Jesus lyfter fram i Matteusevangeliet 10:8, som i och för sig inte är begränsat till pengar, utan rör hela livet – ”Ge som gåva vad ni fått som gåva”.

Jorden är Herrens och inget som vi äger. Vi är förvaltare snarare än ägare. En grundtanke är att vi är skyldiga att ta hand om varandra och då särskilt de utsatta, fattiga och sjuka. Att ta hand om och tala väl om varandra, att vara positiva till  varandra och ge vårt ekonomiska bidrag i glädje och tacksamhet är en utmaning och kallelse till oss alla. Det är i hjärtats innersta kammare vi fattar de viktigaste besluten i livet. Den platsen vill även Gud göra anspråk på. I den stund vi tar beslut och fattar Jesu hand, då bryts utanförskapet och gemenskapens och kärlekens dörrar öppnas.

Vi vet att inkomstklyftorna ökar. Segregationen mellan olika grupper i samhället är tydlig. Allt fler hamnar utanför de system i samhället som ska skapa grundtrygghet. Känslan och upplevelsen av utanförskap, förlorad självkänsla, värdelöshet och meningslöshet beskriver en del som likvärdig med att förlora sitt värde som människa.

Det finns förstås anledning att oroa sig för en framtid där de ekonomiska resurserna i samhället minskar, men det är en ännu större anledning att oroa sig över en situation där allt fler männi­skor uppfattar sig förlora sitt människovärde. Ett samhälle med minskade resurser ställer större krav på prioriteringar.

Därför är det viktigt att inte förlora perspektivet nu när allt fler människor från krigs- och konfliktdrabbade områden flyr till Europa. Alla människor är skapade till Guds avbild och en av grundvalarna i den kristna tron är att inte göra skillnad på människor. Detta gäller också dessa människor som sitter i våra gathörn insvepta i filtar med pappersmuggen framför sig, tiggarna, romerna, EU-migranterna eller vad vi nu väljer att kalla dem.

En förändrad värld börjar med förändrade människor med förändrad människosyn – en människosyn som präglas av givmildhet och kärlek, av det som Jesus själv förkroppsligade och en syn på världen där det bibliska begreppet shalom är målet. Shalom står inte  bara för fred, utan också för rättvisa, klimatmedvetenhet, ansvarstagande för skogar, åkrar, ängar, luft, hav, berg, ekonomi och för medmänsklighet. Allt börjar i det lilla, allt börjar med dig och mig.

Sören Carlsvärd, pastor i Betelkyrkan, Örebro

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt