"En tredjedel av biståndet ska inte stanna i Sverige"
Veckans nummer Publicerad: 2016-04-28 15:36
Vad ska svenskt bistånd användas till? Humanitär hjälp och långsiktigt utvecklingsarbete, flyktinghjälp i Sverige eller att säkra en svensk plats i FN:s säkerhetsråd? De senaste veckorna har svenskt bistånd återigen debatterats. Biståndsorganisationen Diakonia är en av dem som kritiserar hur den svenska biståndspolitiken används.
– Sverige är ett så pass rikt land att vi borde kunna ge 1 procent till biståndsarbete utan att som idag behålla en tredjedel i avräkningar, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare hos Diakonia.
Sverige tillhör de länder som har högst bistånd i världen. På regeringens hemsida uppges det svenska biståndet för närvarande vara drygt 43 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,98 procent enligt EU:s BNI-skala sedan 2014. BNI står för bruttonationalinkomsten, alltså Sveriges samlade inkomst under ett år. Biståndet används enligt Sida både till akuta biståndsinsatser och till långsiktigt utvecklingsarbete. Men 28 procent går också till avräkningar i statens budget och stannar på det sättet i Sverige.
– Det är väldigt olyckligt och djupt beklagligt med tanke på de behov som finns i världen. Inte minst när det gäller att främja demokrati, mänskliga rättigheter, barn som nu inte får gå i skolan eller får hälsovård. Eller flyktingar i de stora flyktinglägren som inte får stöd på grund av att vi behåller pengarna i Sverige. Alla aktörer måste på det sättet skära ner i sitt arbete, säger Magnus Walan, Diakonia.
”Dålig förebild”
– Det är inte så många länder som står över 0,7 procent av BNI i bistånd. Samtidigt kan man se att andra länder, som exempelvis Tyskland som också har ett stort flyktingmottagande, inte alls har samma system för att räkna av från biståndet på det här sättet. Sverige ligger i toppen när det gäller att plocka bort pengar från det utlovade biståndet. Det gör att Sverige riskerar att vara ett dåligt föredöme för andra länder.
Enligt OECD:s regelverk kan kostnader för asylsökande från låg- och medelinkomstländer räknas inom biståndsramen. Det är också vad både den nuvarande och föregående regeringar har gjort. Hösten 2015 sattes dock en gräns för högst 30 procent i avräkningar av biståndet.
– För oss är det oerhört viktigt att betona att vi är för en human flyktingpolitik och rätten till asyl. Men pengarna till flyktingmottagande i Sverige ska inte tas från biståndet, fortsätter Magnus Walan.
Läs mer i Hemmets Vän nr 17 – 2016
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|