Barn - ingen rättighet

Det finns i den mänskliga naturen. Vi vill ha barn. Denna längtan är både relationell och biologisk. Kärleken och lusten skapar längtan. Vi ser oss själva i barnet som står oss nära. Vi bygger en familj och formar ett samhälle tillsammans med våra barn. Men människans längtan efter barn har också med biologin att göra. Inte bara så att det rent biologiskt behövs en man och en kvinna för att barn skall bli till och kunna födas, mänsklighetens långsiktiga överlevnad förutsätter barn.

Barn är dock inte en mänsklig rättighet. Barn är en gåva. Det är den klassiskt kristna värderingen. Men i takt med den medicinska utvecklingen och vår förändrade syn på sex och samlevnad, på familj och föräldraskap är det lätt att synen på barn förändras så att vuxna till vilket pris som helst skall ges möjlighet till föräldraskap. Det märks inte minst i den förändrade synen på barn i homosexuella relationer. Numera kan personer av samma kön adoptera. Biologin får stå tillbaka för vuxnas längtan. Barns rätt till både en mamma och en pappa förbises.

Denna utveckling har lett till att frågan om surrogatmoderskap utretts. Surrogatmoderskap, eller värdmoderskap, innebär att en kvinna upplåter sin kropp och blir gravid med avsikten att lämna över barnet till någon annan när barnet är fött. För kvinnor som inte kan bära fram ett barn och för homosexuella män kan alltså surrogatmoderskapet bli en möjlighet att bilda familj.

I sammanhanget skiljer man mellan kommersiellt och altruistiskt surrogatmoderskap. I det första utgår ersättning utöver graviditetsrelaterade kostnader till surrogatmodern. I det andra ”lånar” en kvinna ut sin livmoder av fri vilja utan att få betalt.

För tre år sedan kom Statens medicinsketiska råd – SMER, fram till att altruistiskt surrogatmoderskap skulle kunna vara en ”etisk godtagbar metod” inom assisterad befruktning om ”surrogatmamman och de potentiella föräldrarna har en nära relation”, vilket kan vara fallet om exempelvis en syster eller väninna vill hjälpa ett barnlöst par utan pengar. Men vilka blir de juridiska konsekvenserna? Vilka risker finns för att kvinnors kroppar blir en handelsvara med svarta pengar under bordet? Alliansregeringen ville ha svar för en öppen debatt.

Veckan som gick kom svaret av regeringens utredare lagman Eva Wendel Rosberg. Hon säger nej. Främst för risken att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar, men också för att fattiga kvinnor kan bli handelsvara och därigenom barn något som kan köpas. Till det anser Rosberg att det finns flera andra komplicerande frågor. Vad händer om surrogatmodern vill avbryta graviditeten? Vem är juridiskt ansvarig vid medicinska komplikationer? När övergår föräldraskapet från surrogatmodern till de nya föräldrarna? Det finns helt enkelt inte betryggande kunskap.

Bra Rosberg. Visserligen blåser liberalismens vindar, men det finns också de som manar till ansvar! Detta sagt samtidigt som ett varningens finger behöver lyftas. Utredaren föreslår nämligen att kravet på genetisk koppling vid provrörsbefruktning skall tas bort.

Hemmets Vän 3 mars 2016

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare