Ny skolpedagogik kan spä på ungas identitetskriser

Normkritisk pedagogik införs på bred front i svenska skolor med stöd av flera statliga myndigheter och organisationer som lobbygruppen RFSL. Det handlar om att se identitet och sexualitet ur queer-ideologins ögon.    

– Än så länge finns en väldig rädsla i medierna för de här frågorna. Men någonstans måste vi väcka diskussionen. Den här pedagogiken måste få granskas öppet och i ljuset, förklarar författaren och teologen Olof Edsinger som i samarbete med Svenska Evangeliska Alliansen nyligen kom ut med boken ”När minoriteten tar majoriteten som gisslan”.

Olof Edsinger, 39, har genom åren arbetat med barn och ungdomar på regional och nationell nivå, inte minst under nio år som generalsekreterare för Salt – barn och unga i EFS. Han har engagerat sig i svensk samhällsdebatt och också skrivit dussintalet böcker.

Han berättar hur han började märka hur nya argument lyftes fram i de mer offentliga debatterna kring exempelvis sexualitet. Det fick honom att reagera.

– Egentligen är normkritik mycket bredare än så men här handlade det om sexualitet och sexuell identitet. Jag insåg att jag behövde se vad det här bygger på. Vilka ideologier ligger bakom normkritiken? Vad är det för tankegods? Var har de hämtat idéerna?

Redan i förskolan

– Jag upptäckte att vissa grupper under tio års tid systematiskt arbetat för att få in den så kal-lade normkritiska pedagogiken i förskolan. Man ser exempelvis inte tolerans längre som något eftersträvansvärt. Alla kategoriseringar ses som problem, typ att det finns två kön – män och kvinnor. Normkritiken bygger på att var och en ska definiera sig själv och då måste man slå sönder de traditionella normerna. Alla blir individer. Man får inte klumpa ihop människor i grupper för det upplevs som förtryckande, fortsätter Olof Edsinger.

– Problemet är att den normkritiska ideologin upplevs som befriande för en liten grupp medan den stora majoriteten ofta är ganska bekväm med att till exempel få kalla sig själva för tjejer och killar. Då blir det ett totalitärt drag, att i normkritikens namn tvinga en stor del av befolkningen att anpassa sitt språk och sitt beteende till denna minoritet.

– Den här forskningen har sitt starkaste ursprung i queer-rörelsen med koppling till RFSL och liknande organisationer runt om i världen. Många av de svenska ideologerna är samtidigt förundrade över att man fått ett sådant genomslag i Sverige. De skriver själva i en av sina antologier att det saknar motstycke i hela världen. Det är det som är unikt för Sverige, att som de säger ”verkligt radikala och maktkritiska perspektiv” inte bara drivs inom genus-vetenskapliga institutioner utan även av ett antal svenska stat-liga myndigheter.

Olof Edsinger ger flera exempel på dessa myndigheter. Exempelvis Skolverket men också Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällsfrågor (MUCF), som arbetar med statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Lik-som Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia.

Läs mer i Hemmets Vän nr 5 – 2016

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer