Bjud mörkret motstånd

Det är mörkt. Midvinternatten närmar sig. Ett politiskt mörker, med motsättningar som kan bli mycket skadliga. Rysslands frostiga relationer till väst, till EU och USA, är kyligare än på många år. Putins styre, annekteringen av Krim och hanteringen av Ukraina är en del av saken och den andra är att samme Putin står på Syriens diktator Bashad al-Assads sida i konflikten i Mellanöstern.  Mörkret tätnar.

I Mellanöstern härjar Islamiska staten, som med sin fundamentalistiska tolkning av islam utgör ett fruktansvärt hot mot stabiliteten i regionen, men också mot stabiliteten i hela världen. Massavrättningar av kristna. Halshuggningar, våldtäkter och dödande av barn och ungdomar men numera även terrorhandlingar, inte ”bara i Afrika” utan också i Europa. Oron för våld och terror breder ut sig. Mörkret tätnar.

Till detta en flyktingkatastrof, med över 60 miljoner männi­skor på flykt varav 100-tusentals söker sig till Europa och till Sverige. Hela det europeiska projektet utsätts nu för påfrestningar ingen vet om EU kommer att klara. Trycket kommer numera inte bara utifrån utan också inifrån. Systemen för värdigt mottagande klarar inte mycket mer. Och de bruna, främlingsrädda krafterna, har sakta men säkert blivit fientliga, närmast rasistiska. Mörkret tätnar.

Så har vi det politiska vankelmodet. Inte ett enda land i EU tvekade om att ställa upp när Frankrike bad om hjälp i kriget mot terrorismen efter attentaten i Paris, men när Tyskland och Sverige bad om hjälp i flyktingmottagandet var solidariteten noll. Mörkret tätnar.

Dessutom har vi miljöhotet. Stiger temperaturen med mer än två grader är vi sålda. Då kommer havsnivån att dränka stad efter stad, hela öar och förändra förutsättningarna så att hela mänsklighetens existens hotas. Så det är knappast en överdrift att beskriva tiden som en mörk tid. Och mörkret tätnar.

Men det är inte hopplöst. I Sverige har vi sedan Ansgar angjorde Birka år 829 tänt ljus, trons ljus. Ett ljus som efterhand formade värderingar som fördrev Västgötalagarna och civiliserade landet. Olof Skötkonungs dop i millennieskiftet på 1000-talet blev en milstolpe. En annan, översättningen av Bibeln till Svenska 1541. Men egentligen var det inte förrän folkskolestadgan kom 1842 som bibelläsandet riktigt tog fart.

Så när Sverige demokratiserades var det inte på socialistisk eller konservativ grund, utan på kristna värden. Värderingar som gav varje människa ett omätbart värde, varje myndig kvinna och man rösträtt samt religions- och yttrandefrihet åt var och en tände ljuset i Norden. Därför – så här i adventstider, i väntan på julens ankomst, på firandet av Jesu födelse – låt oss ännu en gång tända ljus och bjuda mörkret det motstånd, som det inte rår på. Trons, hoppets och kärlekens ljus!

Hemmets Vän 26 november 2015

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare