Hård kamp om USA:s presidentpost

Knappt ett år återstår till USA:s befolkning ska välja ny president den 8 november 2016. Barack Obama gör sitt sista av åtta år i Vita Huset och kan inte omväljas. Det demokratiska partiet som Obama representerar har kraftigt sjunkande stöd hos det amerikanska folket där många tycker han varit alltför liberal i grundläggande moraliska frågor. Men en tänkbar ny president i USA nästa höst kan bli förra utrikesministern Hillary Clinton, som tycks ha starkt stöd hos delar av befolkningen.

Men efter åtta år med sin man Bill Clinton i Vita Huset och fyra år som utrikesminister tillsammans med Obama, hur kraftfullt kommer hon att kunna leda USA i ett svårt internationellt läge?

Just nu är Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i USA och träffar Barack Obama. Israelerna är besvikna på vikande stöd från Obama. Kommer han att kunna resa hem till Jerusalem med en stärkt förvissning att USA i fortsättningen ger Israel som Mellanösterns enda demokrati ett fortsatt stöd? I USA bor kanske tolv miljoner judiska medborgare, många med släktingar i Israel som känner sitt hemland alltmer hotat av nästan dagliga terroristattacker. Även om Israel som nation också har sina brister så är dock landet den enda demokratin bland många hatiskt inriktade arabstater.   

Kampen om vem som skulle kunna bli republikansk presidentkandidat är inne i ett intensivt skede. I dagsläget har republikanerna, som George Bush, först fadern på 1990-talet och sedan sonen 2000 – 2008, företrädde, 15 kandidater. Bland dem finns Jeb Bush, yngre bror till förre presidenten George W Bush.

Från svensk utgångspunkt har debatterna mellan republikanernas presidentkandidater bitvis liknat en fars, som är svårt för oss svenskar att tänka sig i en valrörelse. Vid senaste debatten berättar den kristna tidskriften Charisma att en av republikanska presidentkandidaterna, Ted Cruz, hårt angrep media för osaklighet i utfrågningarna. Affärsmannen Donald Trump har fått frågan om han bär peruk och publiken har även fått dra honom i håret för att bevisa att hans hår är äkta.

Det var i den sedan 30 år mycket aktade nyhetskanalen CNBC som Ted Cruz enligt Charisma Magazine levererade sin ”missilexplosion”  av kritik mot hur media utfrågar republikanernas kandidater. Han fick faktiskt medhåll av vissa mediaföreträdare. Annars brukar media i nästan alla lägen försvara sina företrädare utan förbehåll.    

Förutom Donald Trump som gjort aggressiva uttalanden mot invandrare och fått stora rubriker finns Floridasenator Marco Rubio, Kentuckysenatorn Rand Paul, New Jerseys guvernör Chris Christie, förre hjärnkirurgen Ben Carson, adventist, bland dem som slåss om att vara demokraternas utmanare inför presidentvalet.

Ben Carson skrev på 1990-talet en självbiografi om sitt liv från oerhört fattiga uppväxtförhållanden bland annat i Detroit till chefskirurg i Baltimore. Han är den som först i världen lyckades operera livshotade siamesiska tvillingar till att rädda deras liv. Men senaste veckan har han fått kritik för dåligt minne i sin självbiografi. Kritiker har hittat direkta faktafel där Ben Carson tillskrivit sig själv händelser som kanske han inte varit med om. Fram till detta avslöjande har Ben Carson successivt stigit i opinionsmätningar bland amerikanska folket även om det är väldigt tidigt att dra några slutsatser om vem som verkligen kan bli republikanernas presidentkandidat.

Enda kvinnan på den republikanska sidan är Carly Fiorina, före detta företagsledare för bland annat dataföretaget Hewlett Packard. Men hon har hittills fått ett mycket lågt stöd i opinionsmätningarna.

Några andra kandidatnamn att hålla ögonen på fram till ”nålsögat” i februari är förre Pennsylvaniasenatorn Rick Santorum, advokat och aktiv katolik likt president John F Kennedy på 1960-talet. Förre baptistpastorn och Arkansasguvernören Mike Huckabee har tidigare varit en av republikanernas presidentkandidater  2008 men förlorade.

Den första februari 2016 i delstaten Iowa och den 9 februari i New Hampshire kommer det betydligt tydligare att utkristalliseras vilka som är de hetaste namnen inför presidentvalet nästa höst. Vid republikanernas  partikonvent i Ohio 18-21 juli väljer republikanerna sin presidentkandidat och tänkbar vice president. Demokraterna väljer sin presidentkandidat och vice den 25-28 juli i Philadelphia. Därefter blir det en intensiv kamp och valspurt fram till 8 november då vi vet om det oväntade sker att USA får sin första kvinnliga president i Hillary Clinton. Eller om nye presidenten heter affärsmannen Donald Trump eller någon annan av republikanernas 14 kandidater.

Per Danielsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt