Det sanna Sverige

Hösten 1956 var det kris i Ungern. Kalla kriget rasade som värst och invånarna i Budapest, som under några veckor i och med ungernrevolten levt i förhoppningen om ett liv i frihet, blev brutalt nedslagna av Sovjetiska armén. Medan väst var upptagna med Suez-krisen kunde Chrusjtjovs stridsvagnar meja ner 20 000 människor. 200 000 ungrare flydde. För Sveriges del innebar Ungernkrisen en av de största flyktingströmmarna efter andra världskriget. På några veckor kom 8 000 människor med färjan till Ystad. På land stod svenskarna och hälsade dem med hurrarop, mat och kläder.

Medan Ungern helt verkar ha glömt sin historia, väcks nu barmhärtighetens glöd på nytt i Sverige. Den här veckan visar vi vilken sorts folk vi vill vara. Hundratusentals människor från Syrien söker skydd i Europa från IS terror. Medan ungersk polis öppet förnedrar flyende barnfamiljer står svenskarna återigen beredda med mat, kläder och uppmuntrande ord vid ankomsten till hamnar och tågstationer. Visst kommer det att bli stora utmaningar när många nyinflyttade människor ska hitta en plats att kalla sin. Men kom då ihåg att har den som överlevt i krigets Syrien, vandrat över bergen i Turkiet, hittat vägen till fram solkusten, korsat havet i rangliga småbåtar, tagit sig från Kos och Lesbos till fastlandet, vidare igenom Makedonien och Serbien, in i Ungern genom rakbladsstängsel, via Österrike, Tyskland och Danmark över bron till oss – det är starka människor med enorm initiativkraft.

Den här hösten reser vi oss. Svenskarna vägrar vara en del i det system som bidrog till treårige Alan Kurdis död på en strand i Turkiet. När historieböckerna ska skrivas en gång kommer bilden av hans lilla kropp på stranden visa sig vara det som väckte barmhärtigheten i folkdjupet. Sverige är och har alltid varit ett land som står upp för den som flyr, ger mat till den som hungrar och skydd till den förföljda. Hur skulle vi kunna annat när vi är marinerade i arbetsmoral, Luther, väckelsekristendom och Astrid Lindgren? När barn och familjer far illa protesterar vi. Kanske inte högljutt, men vi har stort patos och vet hur man gör skillnad. Vi gjorde det 1956 och vi gör det nu.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar