Humanisterna misstar sig

Uppmärksamma läsare kan i veckan ha sett Humanisternas senaste reklamkampanj i rikstidningarna. Humanisterna, som verkar för vetenskap och bildning på sekulär grund, menar att vetenskap står i motsats till kristen tro och man vill skydda stat och samhälle från religionen. Uttrycket ”frihet från religion” förekommer ofta och de flesta av medlemmarna är ateister. I kampanjen förklarar medlemmar varför det är viktigt med sekulär humanism. I en av annonserna syns människorättsvetaren Emilia Ericson säga: ”Jag tycker att barn ska ges en rimlig möjlighet att själva komma fram till vad de tror på. Att stämpla barn med en viss livs­åskådning är en kränkning av dem som individer. Religionsfriheten bör gälla alla, oavsett ålder”, säger Emilia. Förutom ett och annat frågetecken kring vad en människorättsvetares dagliga värv egentligen är, uppkommer en rad intressanta frågor: När jag ber aftonbön med barnbarnen, kränker jag dem då? När jag ger dem en tillhörighet i en kyrklig gemenskap – jag tolkar ”stämpling” som tillhörighet – gör jag mig då skyldig till kränkning? Och hur skulle man inte kunna ge sina barn en livsåskådning? ”Människan blir till som människa i samspel med andra människor, hon föds inte in i ett laboratorium, i en steril miljö eller en statlig sekulärt humanistisk förskola, utan i en rik mylla av historia, trosuppfattningar, berättelser, musikslingor, konstuttryck, ramsor, sånger, åsikter, olyckor, trauman, övergrepp, orättvisor, segrar, sorger och kärlek. Hon föds inte som ett vitt blad …”, skriver Anita Goldman i Dagens Nyheter apropå kampanjen. Och visst är det så. Alla ger sina barn en uppfattning om rätt och fel, hur världen hänger ihop och en viss mening med livet. Rimligen får barn till Humanisternas medlemmar en ateistisk uppfostran. På samma sätt vill en kristen förälder förstås ge tron som gåva till sina barn. Det är en kärlekshandling, inte en kränkning.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar