Löfven världsledare

Världen behöver ”a new global deal” mellan arbete och kapital, säger statsminister Löfven i ett uttalande i Aftonbladet i veckan.  Sverige skall nu åtaga sig en ledarroll i detta globala förnyelsearbete. Vårt land har nämligen löst alla de problem andra länder fortfarande brottas med.

Vad man än kan säga om statsministern. Blygsam är han inte och begreppet självinsikt har han nog aldrig kommit i kontakt med. För en månad sedan blev han dessutom av FN utnämnd till ”Impact World Champion Leader” i organisationens kampanj för ökad jämställdhet mellan könen. Inte dåligt alls av en statsminister som tvingades att ta till en lagändring för att få sin position vid sidan av vårt demokratiska system.

Sedan kan man bara beklaga att alliansen svek sina egna väljare när man accepterade att stödja regeringens budgetförslag oavsett hur mycket det stred mot alliansens egna uppfattningar. Allt detta för att man av ren feghet under parollen alla människors lika värde inte ens vågade prata med Sverigedemokraterna om samarbetsformer som skulle gett alliansen fyra nya år i regeringsställning. Dessutom hade allianspartierna som nu hänger med klädnyporna i 4-procentsrepet ljusa drömmar om att vinna valet 2018. Men den som inte syns i tv finns inte och att Batra tror att Falun ligger i fjällen säkrar knappast en alliansseger om fyra år. Möjligen gläder det Dalarnas Turistbyrå. Dessutom lär vi 2018 ha flera nya partier. Förmodligen minst ett muslimskt parti och ett nytt värdekonservativt parti om inte Kristdemokraterna vågar återvända till sina rötter. Vem skulle då rösta på en allians som spelat bort fyra viktiga år för Sverige.

Sverige stapplar fram utan både karta och kompass. Alla politiska partier tycks förvirrade när de letar efter en spricka där det åtminstone finns några nya röster att vinna. Annars har nog de flesta medborgare till skillnad från regeringen konstaterat att händelser här och i vår omvärld kräver en ny karta och politiker som vågar se verkligheten som den är. Fridolin tror tydligen att fallet i Pisa-studien stoppas med rena toaletter och genderrevision av historieböckerna. Hur kommunerna med förtvivlade kommunalråd skall klara en tsunami med ytterligare 70 000 asylsökare under året är en ickefråga. Terrordåden i Köpenhamn har naturligtvis inget med islam att göra och våra 300 jihadkrigare omplåstras och terapeutas på den svenska basen för att så snabbt som möjligt kunna ge sig ut igen. Putins annektering av Krim och kriget mot Ukraina presenteras i tv med så surrealistiska bilder att det är svårt att föreställa sig att detta äger rum i vårt närområde just nu på 2000-talet.

Man kan förstå att Löfven vill ge sig ut i världen och lämna Sverige åt sitt öde. Där ute kan han visa de efterblivna länderna hur Sverige har lyckats lösa sina problem ”in a new deal”. Det handlar bara om att ta med några Pridekonsulenter, genderforskare, och minister Kaplan för att visa hur vi prioriterar jämlikhet mellan könen och alla människors lika värde. Att vårt samhälle så länge det kunde ses som en förebild i hela världen slog vakt om den kristna traditionen och de kristna värderingarna kommer naturligtvis inte att nämnas av den svenske statsministern som citerade Koranen på Sveriges nationaldag 2014.

Det var också länge sedan några profetröster varnade, tröstade och uppmuntrade svenska makthavare. Rädslan att inte vara politiskt korrekt har dödat både självständigt tänkande och civilkurage.

Bert Stålhammar, professor emeritus,samhällsdebattör

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt