Fira skolavslutning i kyrkan som en del av vårt kulturarv

Så här i början av december är det antagligen snart dags för att mediediskussionen om skolavslutningarnas vara eller icke vara i kyrkor ska komma igång. Den har pågått i flera år, artikel på artikel har skrivits och frågan har debatterats i såväl radio som tv.

Den avgående regeringen förtydligade att det inte ska vara en regelrätt gudstjänst, men att det är ok att svenska skolbarn går till den närbelägna kyrkan och sjunger Den blomstertid nu kommer eller När juldagsmorgon glimmar.

Frågan är på pappret ganska enkel. Vår skola är icke konfessionell – och därmed ska inte gudstjänster vara ett obligatoriskt inslag i undervisningen. Man kan inte utkräva av alla landets skolbarn att de ska delta i syndabekännelse, trosbekännelse och nattvard. Självklart inte. Men Sverige är också sedan 1 000 år ett kristet land, korset pryder vår flagga, landets regent måste vara av den lutherska tron (vi har religionsfrihet för alla utom för honom eller henne) och den kristna kyrkan, läran och tron är en väsentlig del av vårt kulturarv. Det går inte att förstå Sverige, dess särart och historia, om man utelämnar kyrkans roll. Därmed är det rimligt, att som en del av landets kulturarv, fira skolavslutningar i kyrkan.

På ett liknande sätt är det rimligt att även tala om midsommar i svensk skola. Det är en sed som från början hade tydliga religiösa rötter, det var en hednisk rit. Självklart bör skolan beröra även en sådan helg.

En invändning är att vissa barn och familjer ogillar att skolavslutningen hålls i en närbelägen kyrka. Väl så. Men det är säkert än fler barn och familjer som ogillar att skolavslutningen hålls någon annan stans. Vi ska givetvis ta hänsyn till minoritetsgrupper, men det finns i de allra flesta frågor olika uppfattningar och därför bör minoriteter inte helt få styra. Om skolan ska avstå allt där det finns någon som invänder så skulle det mesta få ställas in.

Kristen tro är den dominerande världsåskådningen i Sverige. Den svenska lutherska kyrkan är en av de största i världen. Det är inte något att skämmas över utan något att vara stolt över.

Sverige är ett land där ett flertal kulturer samsas, och det är viktigt att hitta en väg framåt för samexistens. I ett sådant kulturklimat är det viktigt att känna landet och dess historia. Verklig förståelse uppstår bland människor som känner sin egen historia. För det är först när vi känner oss själva, som kollektiv, som vi också kan lära känna andra.

Hemmets Vän, 4 december 2014

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare