Vi måste fortsätta försvara Israel

För ett par veckor sedan besökte jag en ekumenisk grupp av troende som brukar mötas för att hålla sig uppdaterade om det som händer omkring Israel. Deltagarna kommer från olika församlingar på platsen och syftet är att förstå sin samtid i ljuset av det profetiska Ordet. En inställning som jag delar med dem av hela mitt hjärta. Men jag behövde inte vara tillsammans med dem länge förrän jag förstod att det som upptog deras intresse var en ickefråga i deras församlingar. Någon uttryckte det som att gruppen betraktades som en ”sekt” av det lokala ledarskapet. Israelfrågan uppfattas som ett särintresse för några få. Jag har fått intrycket att detta tyvärr är något som man möter i de flesta församlingar idag.

Hur kan det ha blivit så här? Paulus ägnar tre kapitel och 84 verser i sitt brev till romarna för att lära den hednakristna församlingen hur de skall förstå det judiska folkets betydelse och aktualitet i frälsningshistorien. Denna undervisning utgör en tredjedel av det Paulus i Romarbrevet kallar ”sitt evangelium”, det vill säga  den unika uppenbarelse om Guds hemlighet som varit fördold för tidigare släkten men nu blivit uppenbarad för de heliga.

Det är en allvarlig brist att våra församlingar saknar ett profetiskt perspektiv på det som sker med det judiska folket i vår egen tid. En av anledningarna är naturligtvis att denna undervisning helt saknas eller behandlas i en kontext av ersättningsteologi på våra pastorsseminarier eller teologiska högskolor. Det betyder att nyordinerade pastorer antingen är likgiltiga inför hela det här kunskapsområdet eller saknar förståelse för det profetiskt signifikativa i det som händer med Israel och nationerna. I det läget blir församlingsfolket sårbart öppna för de antisemitiska tankemönster som kännetecknar den allmänna opinionsbildningen om Israel och dess kamp för sin överlevnad.

Den profetiska dimensionen i Gamla testamentet, med tillämpning på det judiska folkets förbundslöften och plats i historien, måste på nytt lyftas upp i förkunnelsen.  Att frikyrkorörelsen med dess väckelsearv är på väg att förlora den profetiska förståelsen av sin samtid är allvarligt och måste uppmärksammas i de lokala församlingarna.

Gamla testamentet kan inte utan vidare enbart användas som predikotexter med uppbyggliga tillämpningar. Den profetiska historieskrivningen i Gamla testamentet har en politisk och geografisk realism med Israel som referenspunkt. Dessa profetior kan omöjligen reduceras till teologiska analogier, exempelvis Hesekiel kapitel 36 – 38. Det finns en konkretion i de profetiska löftena som avser det judiska folkets återvändande till landet och dess upprättelse som nation i sitt historiska hemland.

Guds handlande med Israel ger en tydlighet åt Guds agerande i den historiska verklighet som utgör mänsklighetens gemensamma erfarenhet.  Utan att vi erkänner detta saknar vårt vittnesbörd om Gud som ”historiens Gud” trovärdighet. På samma sätt som budskapet om Guds frälsningsgärning får sin profetiska konkretion genom korset, Jesu faktiska död och uppståndelse, så ger det judiska folkets faktiska upprättelse i landet trovärdighet åt vittnesbördet om Guds suveränitet som historiens Gud.

För närvarande sprids ett dokument – Kairos Palestine – inom kristenheten runt om i världen, där de palestinska kyrkorna vädjar om stöd för sin sak. De anser sig själva och det folk man representerar vara förtryckta av Israel. Deras vädjan är en politisk pamflett som tar sin teologiska utgångspunkt i den så kallade ersättningsteologin med innebörden att Israel, politiskt och teologiskt saknar legitimitet att finnas i området trots att det är just det judiska folkets historia som gett innehåll åt den identitet som hela världen förknippar med Det heliga landet.

Det är bland annat det här dokumentet som inspirerat Svenska kyrkans irrationella fientlighet mot Israel. Det har också fått en spridning inom den internationella ekumeniska rörelsen och lett till att man har för avsikt att organisera en bred internationell bojkott mot Israel. Detta kommer att trigga de antisemitiska strömningar som blir allt tydligare både i Europa och i andra delar av världen.  Det är viktigt att lokala församlingar inte dras med i dessa politiska projekt utan i stället tar till sig vad Guds Ord säger om att välsigna och inte förbanna.

Israel och den kristna församlingen är djupt förbundna med varandra.

Sven Nilsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.