Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Det är arbete, inte pension, som missgynnas

Debatt Publicerad: 2014-07-03 00:00

I Visby ekar nu det som upprepats och upprepats, att de ekonomiska klyftorna ökat de senaste åren. Åter lyfts sänkningen av inkomstskatt för de arbetande fram som orättvisornas kärna. Men inget som är fel blir sant genom att upprepas.

Sverige har klarat sig förbi de ekonomiska kriserna efter 2008 med små ändringar av de samlade skillnaderna i inkomst och levnadsstandard. Medan kris och en del politiska åtgärder ökat en del skillnader, så har annat verkat åt andra hållet. Det har i stort sett tagit ut vartannat.

Sverige har också med en rad ekonomiska reformer från omkring 1989 och fram till nu lyckats skydda sin sociala välfärd och med höjda reallöner ge den en mer stabil bas.

Många som flitigt påstår saker om växande klyftor har ofta bekämpat i stort sett alla dessa reformer och effektiviseringar som räddat välfärden. Hade de fått som de ville så hade Sverige inte fått någon pensionsreform, inga skattereformer för arbete, långt mindre av avregleringar och mycket mindre av konkurrens och effektivitet.

Däremot hade dessa falska välfärdsvänner, om de fått bestämma, nitat fast Sverige i ett läge där både reallöner och social välfärd underminerats på allvar, som i krisländer söderut i Europa.

I Almedalen kan man nu höra fem oppositionspartier, inte bara Vänsterpartiet och Sverige­demokraterna, utan även Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Socialdemokraterna försöka knäcka regeringen genom att upprepa missnöjesodlarnas myter om ökade orättvisor, växande klyftor och nedrustad välfärd. Men för spridningen av inkomster finns ett bra statistiskt mått (Gini-koefficienten). Ju högre den är, desto större klyftor.

Vid maktskiftet 2006 låg måt­tet på cirka 0,53 för de samlade inkomsterna, utan hänsyn till omfördelande bidrag. 2012 var det aningen mindre, 0,52. Efter bidrag och inkomstöverföringar var måttet cirka 0,32. År 2012 oförändrat 0,32. Mycket lågt jämfört med andra länder.

Trots allt prat om ”ökande klyftor” var standardskillnaderna totalt sett nästan oförändrade. Trygghetssystemen hade som helhet behållit sin omfördelande verkan.Kommunförbundet SKL räknar fram hur välfärdssektorerna utvecklats, i förhållande till hur befolkningen förändras. SKL har då visat att föreställningen om ständiga nedskärningar är inbillning, vad gäller såväl de senaste åren som  på Perssonregeringens tid. Realt, ut­över löne- och prisökningar samt vad som krävs för till exempel ett ökat antal åldringar, ökar resurserna ganska stadigt med cirka en procent per år.

Sjukvården i Sverige ger påfallande goda resultat i hälsa jämfört med andra länder, men är mer effektivt organiserad. Den gör ett bättre jobb, men är ändå billigare som andel av BNP.

Sådana som bara vill driva fram missnöje brukar då peka på att Sverige har så få sjukhussängar. Förklaringen är att Sverige har en mycket bättre äldrevård, en som regel fun­gerande hemsjukvård, en god bostadsstandard och inte minst en vetenskapligt högtstående och modern sjukhusvård där långa, onödiga vårdtider ofta undviks.

Länderna med många sjukhussängar är usla föredömen. De har stor ineffektivitet, som omhuldas av starka fackliga intressen. Stora och dyra personalgrupper arbetar där på fel ställe, med fel saker och vårdar patienter som inte skulle behöva vara på sjukhus.Orättvisornas orättvisa brukar sägas vara att pension beskattas hårdare än löntagares arbete. För att kunna påstå det bortser man från skattesystemets helhet, där de arbetandes löneutrymme delvis skattas bort med löneskatter utan motsvarande försäkringsförmåner.

Tidigare beskattades det arbete som ger skatteunderlaget för de äldres vård och omsorg markant hårdare än pensionsutbetalningarna.Nu är skillnaden mycket mindre. Men ännu är det i allmänhet arbete som totalt sett beskattas hårdare, ibland mycket hårdare, än pension. Inte tvärtom.Men i detta struntar ju kanslier som försöker få medlemmar att se sig som orättvisors offer. Dylika kanslier brukar vara djupt likgiltiga för om arbete och företagande har sådana villkor att välfärd kan finnas kvar också i framtiden.

Åke Wredén

Frilansjournalist, ersättare (FP) i Jönköpings läns landsting


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

"Equmeniakyrkan ska inte McDonaldiseras"
"Daniel Alms önskan om comeback är obegriplig"
Vuxnas förvirring har skapat ungas könsdysfori
Nato gör Sverige säkrare
Vakna upp: Religiös frihet i fara
I en förtroendebransch måste det råda transparens
Sverige ingen fristad för judar längre
Skapa det andliga folkhemmet
Sverige ger 283 miljoner i bistånd till Nigeria – blundar för förföljelse
Bevara integriteten i orostider


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies