Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Förmedlar livsförvandling till jordens yttersta gränser

Veckans kommentar Publicerad: 2014-06-19 00:00

– Om Jesus kunde rädda mig från rännstenen för att idag få arbeta i Quito, Ecuador med patienter i livets slutskede och i sjukvårdsuppdrag världen över, då kan han rädda vem som helst.

Sheila Leech var i sin ungdom bikertjejen, som ofta blev arresterad av polisen för drogmissbruk och provocerande aktiviteter i bikergänget utanför Birmingham. Föräldrarna var katoliker och som barn gick hon i söndagsskolan i en brödrakyrka. Men där blev hon portförbjuden när hon hamnade i bråk genom sin upproriska attityd.

I mer än 30 år har hon varitsjuksköterska i missionsuppdrag bland Coloradoindianer i Ecuador, med medicinkliniker till avlägsna indianbyar ochpå senare år ledare för det medicinska arbetet inom radiomissionen HCJB, idag ReachBeyond och ständigt på resande fot.

Blockerade motorvägen

Sheila och bikergänget på sina motorcyklar kunde sprida ut sig och blockera motorvägen genom att bilda kedja och köra i snigelfart och hindra all annan trafik. Då var det helt osannolikt att tänka sig att hon en dag skulle bli missionssjuksköterska.

– Jag hade min bikeroverall och en kniv instucken i stövlarna och vi var kända av polisen. En gång kom vi till en bikerfestival och gick in i byggnaden för att direkt ledas in i polisbussen. På en popfestival i Windsor Park blev hon arresterad tre gånger samma dag. Men i sin hemstad fanns det en grupp kristna med hjärta för ungdomar med sociala problem. De gick till ortens pub med sina biblar under armen för att berätta vem Jesus var.

Löste ut oss från polisen

– Vecka efter vecka på fredagskvällarna sa de till mig: ”Sheila, Jesus älskar dig. Han dog för dig på korset och han vet allt om dig!” Men de visade oss också kärlek trots att vi både var smutsiga och luktade illa. De kunde ta oss med hem och bjuda på kaffe och ibland även betala lösen för oss på polisstationen sedan vi arresterats. Deras handlingar talade tydligare än orden och efter ett tag frågade vi oss, varför gör de så här?

Ett frö såddes i Sheilas hjärta och en kväll följde hon med till den lilla frikyrkoförsamlingen där en av hennes bikervänner blivit frälst och skulle berätta om sin livsförvandling.

– Vi var åtta i bikergänget, som gick för att lyssna. Jag tyckte han var knäpp. Han hade nog tagit en drog för mycket. Jag trodde inte hans nya liv skulle hålla, men det gjorde det. Det som kanske gjorde starkast intryck var hur medlemmarna i kyrkan var så vänliga och tog emot oss med sådan kärlek.

”Jag trodde alla blundade!”

Sheila gick till kvällsmötena i den kyrkan nu och då, men en söndag valde hon förmiddagsgudstjänsten med nattvard. Då säger pastorn: ”Det finns människor här idag som behöver få en relation med Gud.”

– Han var mycket känslig för den helige Andes ledning och i samband med nattvarden bad han alla böja huvudet och blunda och sedan frågade han om några ville att Jesus skulle bli deras Herre och Frälsare. Jag räckte upp handen, men till min förskräckelse säger han: ”Gud välsigne dig, Sheila!” Jag som trodde att alla blundade, men nu visste ju alla att jag räckt upp handen. Men när vi inbjöds till förbön, då gick jag fram. Från den dagen visste jag att om Jesus skulle bli Herre i mitt liv, så var det över alla områden av mitt liv och att inget längre skulle vara detsamma.

Stark upplevelse

Trots en stark upplevelse i kyrkan gick det inte så bra för Sheila. Hon trodde att nu var det viktigt att vara en god människa.

– Men jag hade inte förstått att det inte var jag som skulle försöka, utan låta Jesus leva i och genom mig. I sex månader kämpade jag utan framgång att bli fri drogerna. Så till slut sökte jag mig till ett kristet rehabiliteringscenter i en annan stad. Där fick jag stöd och hjälp. Där fick jag möta kärlek och disciplin och kunde bryta med missbruket. Jag började växa i min tro och blev mer och mer förvissad om att Gud hade en speciell plan för mig. Men att det skulle bli som missionär, det hade jag ingen tanke på.

Läs mer i Hemmets Vän nr 25 – 2014


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans kommentar

Israels svar riskerar den nya alliansen
Här är frågorna ni behöver ställa er, Equmeniakyrkan
Det bästa vi vet är dialog med våra läsare
Kanon bra för kultur och människor
Församlingar kan inte ge vård – men vara barnens stöd
Han tonsatte vårt lands själ
Bristande demokrati gör mig orolig
Miljöpartiets kris speglar frikyrkans
Ring din riksdagsledamot!
Är risktagande del i en karismatisk personlighet?


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies