Europavalet handlar om värderingar

Det verkar finnas de som tror att valet nu på söndag handlar om vi ska vara med i EU eller inte, men den folkomröstningen ägde rum redan för tjugo år sedan. Nu på söndag handlar valet om vilka värderingar vi vill ska styra Europasamarbetet och var beslutsmakten ska ligga i olika frågor.

Som riksdagsledamöter är vi delaktiga även i denna valrörelse. Jag har på torget eller i valstugan fått frågan om vi är positiva eller negativa till EU. Jag brukar svara ”både och”, vilket gör en del förbryllade. Jag tycker det är viktigt att vara tydlig med att det är sunt att vara både EU-positiv och EU-kritisk.

För det borde väl vara en självklarhet att EU ska ägna sig åt de stora utmaningarna som kräver att vi arbetar tillsammans. Men så tycker inte alla. En del vill att Bryssel ska få mer makt, att detaljreglera och öka överstatligheten.

De flesta tycker nog ändå att EU:s klåfingrighet måste stoppas. Faktum är att den hotar hela Europasamarbetet. Likaså måste slöseriet och onödiga kostnader stoppas som till exempel den vanvettiga flyttkarusellen mellan Strasbourg och Bryssel som kostar 2 miljarder kronor per år.

Samtidigt måste vi inse den stora betydelse som Europasamarbetet inneburit för att upprätthålla freden. När de tre kristdemokraterna, tysken Konrad Adenauer, fransmannen Robert Schuman och italienaren Alside De Gasperi, som räknas som EU:s fäder, för över 60 år sedan tog initiativet till det som skulle bli EU, var visionen just den att säkra fred och säkerhet efter två världskrig.

Alltjämt måste EU jobba för freden, men också mot droger och internationell brottslighet och för miljön. Den ökade rörligheten och de öppna gränserna mellan medlemsländerna är något positivt. Vi kan inte bygga murar oss emellan. Men de höga införselkvoterna av alkohol är ett bekymmer. Idag får var och en ta in 230 liter alkohol per tillfälle, vilket motsvarar över 20 liter 100-procentig alkohol, det vill säga mer än dubbla genomsnittliga årskonsumtionen. En rimlig nivå vore det var och en själv kan bära med sig.

EU ger ekonomiskt stöd till bönder i många EU-länder för att deras kor ska få gå ute i friska luften. Men svenska bönder får inte något sådant bidrag eftersom vi redan lagstiftat om detta. Man kan ställa sig frågan om övriga länder likt Sverige kommer att införa en lag som innebär att de tappar EU-pengar? Detta är ett exempel där EU-bidraget på sikt motverkar sitt syfte.

Frågan om var beslutsmakten ska ligga i olika frågor avgörs utifrån subsidiaritetsprincipen. Den säger att beslut ska ske på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Vi bygger samhället nerifrån och upp, allt ifrån den minsta så viktiga gemenskapen familjen, via den ideella sektorn, företagen och kommunerna till nationell nivå och europeisk nivå.

Subsidiär betyder understödjande vilket exempelvis innebär att det som familjen kan klara av ska inte stat och kommun ta över ansvaret för. Däremot är det deras uppgift att understödja familjen i sitt ansvarstagande.

Jag tycker att Lars Adaktusson uttrycker en bra hållning i tv när han säger: ”EU måste jobba för freden, mot organiserad brottslighet och ha gemensamma klimatmål. Däremot ska vi som land själva bestämma över vår föräldraledighet, vår sjukvård och vår valuta.”

Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot (KD)

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.