Guds rike och den lokala församlingen

Kristenheten har under hela sin historia levt i ett spänningsfält mellan Andens verk och mänskliga ambitioner. I de samtal som förs i kristen press och sociala medier märks en stark längtan efter att förstå sambandet mellan Andens liv och en relevant struktur för enhet och kristen gemenskap. Liv är ju aldrig endast ett flöde av kraft – liv har alltid en specifik identitet. Därför utvecklar sig livet i en bestämd struktur som både uppenbarar dess identitet och betjänar dess fortsatta existens. Livet i en tulpanlök blir en tulpan i enlighet med sin natur, dess form och färg är vacker för ögat men också funktionell för dess liv som tulpan.

Utan att övertolka bilden kan den användas för att förstå principen för Andens liv. Vi förfogar inte över den helige Ande som om det vore en kraft som vi kan manipulera. I Guds rike är Andens liv ett Kristusliv och Gud förväntar sig, att växt och mognad i det livet uttrycker Kristi karaktär i den enskilde troende och att Kristi fullhet uppenbarar sig i den gemenskap av troende som har sin utgångspunkt i den lokala församlingen. Men ingen kyrka kan göra anspråk på att representera den universella enheten av Kristi kropp. Idag är de historiska kyrkornas kulturområden missionsfält i lika hög grad som det sekulära samhället.

De senaste åren har intresset för de så kallade historiska kyrkorna vuxit. De är alla vad vi kallar institutionskyrkor som var för sig gör anspråk på att representera det fulla uttrycket för sann kristendom. Oftast ligger betoning då i första hand på rätt lära och en apostolisk succession i ämbetssynen. Tyvärr är det dessa kyrkor som dikterat den kristna historieskrivningen. I värnandet om sin egen hegemoni har man exkluderat eller förtalat den kristna församlingsrörelsen och underskattat dess betydelse. Ändå är det här man möter de verkliga helgonen som gett sitt liv för kristen tro. Detta måste i sanningens namn kunna sägas samtidigt som vi erkänner att det också i de historiska kyrkorna finns en kontinuitet av andligt liv.

Men det är hög tid att uppvärdera den lokala kristna församlingens betydelse. Den är nämligen den naturliga växtpunkten för Guds rike. Om det inte finns ett starkt lokalt uttryck för Kristi kropp kan inte kyrkoorganisationer kompensera för detta. Endast den lokala församlingen kan erbjuda den miljö som är förutsättningen för Kristuslivets utveckling och mognad. All apostolisk undervisning och förmaning, all själavård, allt tal om enhet och att ge sitt liv i tjänst för var-andra förutsätter att de troende delar ett verkligt liv med varandra i den lokala församlingen.

Snarare än att känna sig underlägsen institutionskyrkornas historiska anspråk, behöver den kristna lokalförsamlingen ta sig an sin kallelse med förnyad frimodighet. Men för att den lokala församlingen skall kunna vara ett trovärdigt vittne om vad frälsningen syftar till måste vi ha samma fokus på dess innehåll som apostlarna – nämligen frälsning som upprättelse i enlighet med skapelseordningen.

Guds frälsningsgärning genom Jesu död och uppståndelse syftar till en upprättelse av det som var från begynnelsen. Det betyder att Guds vilja för människan efter pingsten inte är annorlunda än den som finns uttryckt i själva skapelseordningen. Pingsten gör det möjligt för oss att leva ett autentiskt mänskligt liv i enlighet med skapelseordningen.

Eller som Stefan Gustafsson uttrycker saken i titeln på en av sina böcker; ”Gör som Gud, bli människa!” All Jesu undervisning, all kristen etik, alla apostlarnas förmaningar i enlighet med ”den sunda läran” handlar om att leva ett liv i enlighet med de villkor och förutsättningar som är givna för människan från begynnelsen.

Att utveckla sin integritet och identitet som manligt, kvinnligt och mänskligt. Att leva med ansvar för äktenskap och familj. Att leva med arbetet som förvaltarskap och kreativitet. Att ta ansvar för helheten i gemenskap med andra männi-skor i en samhällsordning.

Den lokala församlingen har förutsättningar för att utveckla församlingslivet i vidare mening till en Gudsrikeskultur som innefattar livet i dess helhet. I den mån det sker manifesteras Guds rike genom församlingen. ”Så skulle Guds vishet i sin mångfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen. Detta var det eviga beslut som han utförde i Kristus Jesus, vår Herre.” (Ef 3:10, 11).

Sven Nilsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.