Amnesty på villovägar

Amnesty International har sedan starten 1961 varit en organisation som arbetat för mänskliga rättigheter världen över. Få organisationer har vunnit så mycket respekt, i alla läger. Om det kommer att fortsätta vara så är i dagsläget något oklart, efter att det blivit känt att organisationens sekretariat i London förordar att prostitution legaliseras.

Tvivels utan har Amnesty Internationals nya uppfattning i frågan om prostitution fått uppmärksamhet medialt, konstigt vore annat. Att en så välrenommerad människorättsorganisation kommer till denna slutsats är både beklagligt och förvånande. Bakgrunden är att organisationen säger sig vilja värna de prostituerades mänskliga rättigheter. Det är ett verklighetsfrämmande sätt att resonera.

Tyvärr verkar alltså Amnesty International gått vilse i denna diskussion, som på intet sätt är ny. Argumenten känns igen, de har hörts tidigare. Ett argument är att prostitution är fråga om frivilliga avtal mellan vuxna, myndiga människor. Stämmer den beskrivningen? Knappast. Väl dokumenterat i forskning är att prostitution mer eller mindre alltid är förknippat med tvång. Det kan vara kopplat till droger, det kan vara kopplat till trafficking, det kan vara kopplat till fysiskt våld, ofta i kombination.

Ett annat argument är att man vill legalisera en svart marknad. Även detta är ett svagt argument i sak. Bör även försäljning av narkotika legaliseras, för att göra en svart marknad vit? Och det skulle rimligen inte hjälpa. Det är nog få av dem som köper sexuella tjänster som på sitt utdrag från betalkortet vill se posten ”sexköp”. Och de kriminella organisationer som har intressen i prostitution är inte överdrivet intresserade av moms, avtalsenliga löner och arbetsgivaravgifter. Varför ska 25 procent av deras intäkter plötsligt betalas in till staten som moms?

En bakomliggande tanke i debatten är att prostitution är ett jobb, vilket som helst. Men så är det ju inte. Det är svårt att tänka den förälder som inte skulle bli upprörd om en 14-årig dotter berättar att SYO-konsulenten i skolan tyckte att hon skulle bli sexarbetare. Det skulle givetvis bli ramaskri.

Den svenska sexköpslagstiftningen (kriminalisering av att köpa sex, men inte av att sälja) har i praktiken visat sig fungera tämligen väl. Att legalisera även köp skulle inte vara till hjälp.

Om Amnesty International verkligen kommer att överge kampen mot prostitution, och därmed i praktiken också kampen mot trafficking (för de två företeelserna hänger ihop!), vore det mycket beklagligt. Det är viktigt att svenska Amnesty markerar kraftfullt mot den föreslagna linjen.

Hemmets Vän 6 februari 2014

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare