"Gud behöver inte SVT, men tv behöver Gud"

Fem frågor till Per Söderberg som lotsat tv-tittarna genom hundratals helgmålsböner, gudstjänster och sångprogram.

Per Söderberg (80) är mannen som märkligt nog har samma födelsesiffror som telefonnummer, nämligen 330305.

Det är också prästen och tv-mannen (filmaren/producenten) som från 1957 till 1998 gav oss mängder av vackert filmade gudstjänster, helgmålsringningar och kyrkliga sångprogram i rutan. Björngårdsvillan och Hela kyrkan sjunger, är två exempel.

Numera är det hans son Johannes som ensam, i ett tuffare tv-klimat, gör det som Per Söderberg gjorde i fyrmannateam.

– Jag blev, med glädje, utkonkurrerad av honom, säger veteranen med ett stort leende.

Vad säger du om dagens utbud av det vi kallar kristna program?

– Först vill jag säga att vi är det enda land i Norden som har söndagsgudstjänster regelbundet. Det har inte Norge, inte Finland, inte Danmark …

– Men jag saknar det som folk vill ha mer av, nämligen sång och musik i programmen. Publiken vill ha upplevelser… Tv både förbättrar och försämrar.

Har klimatet för kristna tv-program hårdnat?

– Ja. Men vi ska vara tacksamma för att vi får ha program, i vilka vi kan säga ”Kristus lever” utan att det måste vara en motpart som säger ”Nej, det gör han inte alls”.

– Men visst inger framtiden lite oro. Det är ingen självklarhet att vi ska ha de programmen. De judiskt troende får någon gudstjänst om året, liksom muslimerna.

– Om tv-ledningen på allvar säger att de kristna är överrepresenterade, då sitter allt löst.

Läs mer i Hemmets Vän nr 3 – 2014

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer