Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Läsrörelsen kämpar för ökat läsintresse

Veckans nummer Publicerad: 2013-12-12 15:44

Sverige har den sämsta resultatutvecklingen i skolan av alla OECD-länder visade nyligen den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012. Bara tre länder var sämre än Sverige i läsförståelse och även i matematik och naturvetenskap visade Sverige bottennoteringar. Den ideella kampanjen Läsrörelsen varnade redan i våras för en kraftigt försämrad läsförmåga och läsförståelse.

– Läsrörelsen har alltid sett språket som en central del i det demokratiska samhället. Därför är den utveckling som skett förfärande, förklarar Elisabet Reslegård, ordförande.

Vi träffas som hastigast på Bokmässan i Göteborg. Elisabet Reslegård har inte lång tid på sig utan det blir bara några bilder. Hon är projektledare för den stora satsningen som Läsrörelsen har på Bokmässan, kal­lad ”Plats för barn!” med bland annat nio seminarier och 115 program och workshops i den stora montern. Men också föreningensordförande. På årets bokmässa startade ett av de tre projekt som Läsrörelsen drog i gång efter deras och Junibackens undersökning förra året som visade att bara 35 procent av alla småbarnsföräldrar läser för sina barn varje dag. För tio år sedan var det 70 procent som läste för sina barn.

– Ytterligare 30 procent uppgav nu att de läste någon gång i veckan. Men det kan ju innebära att de säger: Vi läser till helgen. Och när helgen kommer säger de: Nej, vi hinner inte – vi tar det till veckan i stället. Det är väldigt diffust, fortsätter Elisabet Reslegård när vi senare talas vid på telefon.

– Man kan tycka att här har vi jobbat så länge och haft så många projekt och så är det inte bättre. Men det är just därför vi måste fortsätta. Det finns också rapporter från andra delar av världen som säger att det finns risk att all högläsning försvinner inom en generation.

Produktiv person

Elisabet Reslegård ger utan tvekan intrycket av att vara en produktiv person. Hon har universitetsstudier i juridik, filmvetenskap och pedagogik bakom sig, hon har varit inblandad i flera stora nationella projekt, sitter i flera styrelser för andra och utsågs bland annat 1998 till årets yrkeskvinna av Yrkeskvinnors Riksförbund för arbetet med Dyslexikampanjen. År 2002 utsågs hon till årets folkbildare för samma projekt och fick Kunskapspriset samma år för arbetet med Läsrörelsen.

Men allt har en början. I slutet av 1980-talet hade Elisabet Reslegård upptäckt när sonen Max började skolan att han inte kunde lära sig läsa och skriva som andra barn. Max har dyslexi och lärde sig inte läsa förrän i 15-årsåldern.

– Detta trots att han är en mycket intelligent person, förklarar Elisabet Reslegård och berättar hur sonen lärde sig engelska tidigt genom att lyssna när föräldrarna läste undertexten till filmer och tv-program.

– Jag är filmvetare och hade gått på bio med honom från det att han var tre år och han hade sett 30 filmer på bio när han var sex år. Vi hade inte heller förstått hur svår dyslexi han hade. Vi läste all översättning på tv för honom, han var intresserad av faktaprogram på tv. Så när han var åtta år sade han till oss att vi inte behövde läsa mer för honom. ”Jag förstår.” Då hade han lärt sig engelska.

Läs mer i Hemmets Vän nr 50 – 2013


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

"Riggat val kan slå tillbaka mot Putin"
Polisen självkritisk om våldsutsatta kvinnor
"Mänskligt liv verkar ha blivit värdelöst i Nigeria"
”Kul att visa att även kvinnor kan”
Ska påminna om Gud på Gotland
Varannan elev behöver extra hjälp – ”ett svek”
Hoppet bleknar för bortförda barn
”Se barn med NPF-diagnoser som en tillgång i församlingen”
En vägledning för att möta ungas behov
”Välj mer specifika termer än religion”


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies