När Studio Ett gör ett HV-reportage

Det finns något nytt och friskt i det offentliga samtalet om Jesus och tro denna sommar. Att kristen tro är på stark frammarsch i Sverige, det har alla som besökt en kristen sommarkonferens redan förstått. På varje mötesplats, från norr till söder, är ett myller av människor. Tälten är nya, hallarna tillbyggda och det är fullt till sista bänkrad. (Se till exempel reportaget från Flen på sidan 10-11.) Det nya är snarare att allmänmedierna har ett annat tonläge, en nyväckt förundran och framförallt en helt annan frimodighet vad gäller texter om kristen tro och kyrka. Plötsligt diskuteras inte tron som ett objekt på distans, nu talas om den kristna trons innehåll.
Låt mig ta tre exempel. I Svt:s Debatt från Almedalen diskuterades en kväll Svenska kyrkans bekännelse, eller som några medverkande präster menade, bristen på sådan. I en gudstjänst är bekännelsen hög, menade man, men utåt sett är det svårare att få grepp om kyrkans tro. I grunden är det en teologisk fråga, vad kyrkan tror om evangelisation, om Guds ärende till världen och vad han vill med allas våra liv. Att det diskuteras på bästa sändningstid i Svt är både nytt och positivt, även om diskussionen som sådan kanske inte var särskilt djuplodande.

Vidare, i veckan som gick, sände SR P1:s Studio Ett ett reportage från Hönökonferensen där man bland annat intervjuade Patric Forsling, generalsekreterare på equmenia. Visst blev det faktafel på vissa ställen – det är inte alltid enkelt att urskilja en präst från en pastor eller att hänga med när samfunden byter till påhittade namn med q. Men själva andemeningen och tonen i reportaget, att medlemstrenden vänt, att de kristna ungdomarna blir fler och att kyrkans krismedvetenhet är en styrka, är mycket välkommen i Sveriges Radio. Och visst är det roligt att samtidskommenterande Studio Ett gör ett riktigt Hemmets Vän-reportage, om än i radioversion, med människor som talar om hur Jesus är viktigare än samfundsgränserna.
Den som bär fanan allra högst är utan tvekan Marcus Birro, stående krönikör i Expressen. Där skriver han fritt ur hjärtat om Jesus, hur det är att vara kristen i Stockholms medieelit men också om hur arga företrädelsevis vänsterorienterade kulturpersonligheter är över hans plattform och tankar. Det är bra, modernt och modigt av Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att ha Birro som medarbetare.

På Hemmets Vän gläds vi, naturligtvis, över utvecklingen. Var helst Jesus märks och syns kommer vi alltid att applådera. Nu hoppas vi de andligt doftande medievindarna denna sommar fortsätter vina långt in på hösten.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar