Från frihet till vilsenhet

Det sägs ibland att vi svenskar rör oss mellan soffgruppen och bilen. Soffan är symbol för tryggheten och bilen symboliserar friheten. När tryggheten känns alltför kvävande är det bara att ta bilen och åka en sväng. Trygghet och frihet är starka signalord i den politiska debatten. Eftersom vi inte varit i krig under de senaste 200 åren i motsats till våra nordiska grannar tror vi att inget ont kan hända oss. Alltid finns det något kommunalråd som kan lugna sina oroliga invånare om en vattenledning sprungit läck eller en varg siktats i närheten av ett dagis. Och några terrorister kommer aldrig att spränga bomber hos oss.
Det är inte många decennier sedan vårt samhälle byggde på starka moraliska utsagor som härleddes ur kristen tradition och tro. De tio budorden var väl kända och att varje morgon i skolan få sjunga ”Din klara sol går åter opp” ingav en stark känsla av trygghet, tillit och förtröstan. En kraft som var starkare än vi människor garanterade att solen skulle gå upp och jorden skulle fortsätta i sin bana och inte riskera att slungas ut i rymden och slukas upp av något svart hål.

Nu har dagens så kallade moderna människa lämnat dessa trygghetsskapande ritualer och regler bakom sig som annan vidskepelse som man säger. Kvar finns soffgruppen och tv:n. Det var på 60-talet som nedmonteringen av våra hävdvunna värderingar inleddes. Kristendomen försvann ur skolan. Gud är död, förkunnade högljudda självutnämnda profeter. Politiska ledare snobbade med sin ateism för att ge ett sken av modernitet. Allt är tillåtet och människan är själv alltings mått. Det dominerande tankemönstret blev ”Gör det du känner för”. Du kan aldrig känna fel.
Så småningom började emellertid allt fler upptäcka att den totala friheten var en illusion. Den lycka som man trodde att friheten skulle ge ersattes i stället av en plågsam vilsenhet.
Utvecklingen är egentligen inte ny. Redan ”Den förlorade sonen” upplevde både förvirring och förnedring i sin jakt på friheten när han tvingades stilla hungern med svinmat. Och svinmat är det som erbjuds alltför många i dag när nya droger av skiftande slag tillhandahålls för alla dem där vilsenheten tagit över.

Även på samhällsnivån kan vi se samma vilsenhet när traditioner och tusenåriga värderingsfundament ersätts med en kosmetisk frihetsideologi. Många undrar i dag varför våra politiska och kyrkliga ledare så sällan uppträder på den offentliga arenan som vägvisare. Möjligen kan tystnaden bero på att de själva är så vilsna att de inte vet vad de skall säga eller vilka värden de skall våga hävda. Den som inte har en egen inre kompass styrs i stället av externa krafter som media och kommentarer på nätet. Socialdemokratins senaste kris kring Omar Mustafa har på ett övertydligt sätt visat hur illa det kan gå när friheten övergår i ren vilsenhet. Tyvärr tycks denna vilsenhet gälla samtliga politiska partier i dag. Det allvarliga sett ur ett längre perspektiv är att när allt fler människor upplever vilsenhet tillsammans med meningslöshet så rör sig det demokratiska samhället antingen mot anarki eller diktatur.

Bert Stålhammar, professor emeritus, samhällsdebattör

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt