Livmoder i landstingets tjänst

Jag minns hur jag höjde på ögonbrynen när två moderatmän i Svenska Dagbladet i början av sommaren 2010 skrev om surrogatmödrar som en ”viktig mansfråga” (30/5 2010). De båda efterlyste en förutsättningslös utredning i frågan. Nu har den kommit. Statens medicinsk-etiska råd som ger vägledning till riksdag och regering i komplicerade vårdrelaterade etiska frågor, har presenterat sitt betänkande om huruvida surrogatmödraskap ska bli tillåtet i Sverige. Rådet rekommenderar riksdagen att säga ja i frågan. Det är ett lika sorgligt som skandalöst beslut.

Ett surrogat innebär att ett befruktat mänskligt embryo förs in i en annan kvinnas livmoder. Efter fullgången graviditet föder surrogatmamman barnet som överlämnas till de väntande föräldrarna. Dessa föräldrar behöver dock i sin tur inte vara släkt med barnet. Det som ytterligare komplicerar bilden är alltså att Sverige enligt förslaget nu också skulle tillåta embryodonationer utan att någon av de blivande föräldrarna är genetiskt sammanhörande med barnet.
Samtidigt är surrogatmödraskap inget nytt. Det har funnits i mansdominerade samhällen i alla tider. Många är exemplen på slavkvinnor som gjorts gravida av mäktiga män och där barnen sedan tillhört mannen.
Och numera är surrogatmödraskap en jätteindustri i Indien. Fattiga kvinnor utnyttjas av välbeställda par från väst. Kvinnorna stängs in på kliniker där de övervakas och får special­kost. Det märkliga är att de par som använder sig av indiska surrogatmödrar inte kan tänka sig att adoptera ett indiskt barn från ett barnhem. Att använda en fattig indisk kvinnas livmoder och låta henne föda ett barn som ser europeiskt ut, det är däremot inget problem.

Vi kommer allt närmare en utveckling där barn och barnlängtan är ett behov som ska stillas likt vilket konsumtionsbehov som helst. Därmed förminskas människolivets värde, i detta fall särskilt kvinnors och barns. För att något är medicintekniskt möjligt innebär det inte att det är rätt. Och oavsett hur hårt svenska surrogatmödraskap än skulle regleras av landstingen, öppnar detta för en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Ett barn har rätt att så långt det är möjligt ha sina biologiska föräldrar som en integrerad del i sitt liv. Föräldrarna finns för barnets skull, inte tvärtom.
Två partier i riksdagen är emot medicinsk-etiska rådets förslag, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Vi får hoppas att fler tar sitt förnuft till fånga och stoppar förslaget. För barnens och kvinnornas skull.
Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar