Profeten Jona - en förebild

Jesus talade om profeten Jona som ett viktigt tecken. ”Ty liksom Jona var ett tecken för folket i Nineve, så skall Människosonen vara det för detta släkte”, framhöll Jesus i Lukas evan-gelium 11:30.
Jona bok handlar om hur Gud råder över stormvinden och livet i havet, hur Jona som borde ha varit död, kom till Nineve som om han hade uppstått från de döda, hur han påverkade en hel stad, fick se ett träd växa upp snabbt som en skapelsehandling, men sedan vissna lika snabbt. Allt påminner om Jesus!
Jesus talade om Jona som en profetisk förebild, men själv manifesterade Jesus tydligt att Han är Gudomlig. Han stillade stormen, vågorna lade sig på hans befallning, fiskarna samlades i näten, döda uppväcktes, skapelseunder skedde när Jesus tog fem bröd och två fiskar som skapades ur hans händer.

Det judiska folket läser alltid Jona bok i samband med Försoningsdagen. Han är för dem det tydligaste exemplet på vad försoning innebär och hur Gud ser på Israel och på mänskligheten!
Budskapet innebär att det finns nåd även för dem som är dömda att gå under. Jona kastades överbord och skulle ha varit död, men kom igen. Nineve dömdes till undergång, men gjorde bättring och räddades.
Guds kallelse gavs enligt rabbinernas undervisning, mitt under Lövhyddohögtiden, när man samlades för att påminna sig om att Gud hade frälst dem ut ur Egypten och hade givit dem löfteslandet. Vad kunde Gud mena med att Jona skulle gå till Nineve? Om syftet var att verkligen straffa folket i Nineve, då var det ju onödigt att gå dit och predika omvändelse. Samtidigt anade Jona att Gud ville ge frälsning till dessa hedningar.
Jona misstänkte att Gud var trött på judarna och tänkte förkasta Israel. Det är den dominerande förståelsen när judiska rabbiner trängt in i Jona boks händelseförlopp.

När Jona flydde bort från Herrens ansikte var hans tanke att inte ge Nineve chansen till nåd. Hellre fick Gud vända sin vrede mot honom själv och på det sättet skulle Israel kanske räddas. Kärleken till Israel var så stark att han var beredd att ge sitt liv och bli ett ställföreträdande offer, för att Israel inte skulle drabbas av Guds vrede.
Jona fick lära sig att Gud verkligen älskar alla männi-skor med samma kärlek och att försoningen gäller hela mänskligheten. När stormen bröt ut på havet ropade alla till sina olika gudar. Jona sov djupt och var helt likgiltig för både sitt eget liv och andras. Men sjömännen tvingade honom att berätta om hur han hade flytt undan från Gud. Ungefär som i vår tid när moskéerna är fyllda över hela världen och islams folk ropar ut ”Allah Akhbar”. Samtidigt är många kristna människor ganska likgiltiga inför möjligheten att samlas till bön i kyrkornas gudstjänster.
När havets raseri lade sig blev det en manifestation av Guds kärlek och omsorg för sjömän som var helt okunniga om den Gud som Jona trodde på. När domen inte drabbade Nineve sa Gud: ”Och jag skulle inte ömma för Nineve, den stora staden, där det finns mer än 120 000 människor som inte kan skilja mellan höger och vänster, dessutom en mängd djur!” (Jona 4:11) När Jona kom till Nineve fick han vara med om hur Gud tydligt manifesterade sin kärlek och nåd till hela stadens befolkning, när de omvände sig och tog hans predikan på fullt allvar.

Det som hände i samband med profeten Jona är av samma profetiska betydelse som det vi läser i Jesajas 53:e kapitel eller om de ställföreträdande offren i tempelgudstjänsten. Jona bok är en av Bibelns viktigaste sammanhang för att bekräfta Guds kärlek till hela mänskligheten! Dessutom blev Jona en förutsägelse om uppståndelsen. Jesus var förankrad i Jona bok som en verklig, historisk händelse!

Stanley Sjöberg

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.