August Strindberg och korset
Publicerad: 2012-04-03 15:40
Sverige firar under 2012 hundraårsminnet efter författaren August Strindberg. Korset som blev rest där han är begravd finns vid Norra kyrkogården i Solna. Inskriptionen i korset är på latin: ”O Crux Ave Spes Unica.” Det betyder: ”O kors var hälsat, vårt enda hopp.” Hans liv var en ständig kamp med motsägelsefulla känslor, tre misslyckade äktenskap, svåra konflikter med makthavarna och en tro som pendlade mellan intensiv längtan och perioder av uppror mot Gud.
Den 14 maj 1912 förstod han att slutet närmade sig. Han bad sin dotter Greta att hämta krucifixet som låg på skrivbordet. Hon lade det på hans bröst. Efter en stund var han död. August Strindberg var inte den enda människa som i livets slutskede klängde sig fast vid korsets fot och fick frid genom tron på den förlåtelse och frälsning som blev möjlig när Jesus tog vår synd och skuld och blev det ställföreträdande försoningsoffret.
Den kände pingstpastorn Allan Törnberg skrev i sin diktsamling om hur ”den natten allt mitt eget brast och intet återstod. Den enda grund som då stod fast, var Jesu Kristi blod”.
Vi har alla olika erfarenheter av livet. Inför mötet med evigheten kan ingen hävda sig framför någon annan. Vi är alla helt beroende av Guds nåd för vår frälsning och trygghet. ”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem” (Rom 3:23-24). I vår tid är det viktigt att säga att vi må vara katoliker eller ortodoxa, lutheraner eller kalvinister, frikyrkliga eller helt fristående – alla är vi frälsta av nåd, tack vare Kristi kors! Vi må ha gjort våra teologiska tillägg och skapat liturgiska former, eller kanske uppträder vi spontant utifrån vår person liga tro på Jesus. Vi har väl alla dessutom genom livet tänkt fel och handlat fel vid speciella tillfällen.
Nyligen hörde jag en predikan. Pastorn uppehöll sig en längre stund med hur många koppar starkt kaffe han dricker innan ett möte. Han förklarade att det var därför han måste gå på toaletten extra mycket i gudstjänstens början. Jag citerar inte hans ordval. Senare handlade inledningen om att ”se på mig och min gula skjorta”. Predikanten klargjorde att vi närmar oss påsk och då är det gul färg som gäller på hans snygga skjorta. I en annan kyrka anfördes lovsången av ett team unga grabbar med kepsar som satt lite snett. Trummorna dånade och texterna dränktes av ljudnivån. Men visst, träffar man alla dessa privat så älskar de Jesus och vill förhärliga hans namn.
I den katolska kyrkans gudstjänst där jag bor så närmar man sig korset knäböjande, sjunger lovsånger om Jesu lidande och det som dominerade gudstjänsten var bibelläsning och bön. Jag tror att beskrivningen av korsfästelsen blev så stark när texten lästes därför att diakonen är döpt i den helige Ande. Jag var inte överens om formuleringarna kring hur högt man aktar Maria i lovsången. Men visst är hon också ”Guds Moder”, utvald att bära fram Jesus till oss människor. Jesus är ju identisk med Gud! Vi måste få diskutera och värdera former och uttryck inom de olika kyrkorna. Men överallt där det finns människor som likt August Strindberg klänger sig fast vid korset, där är vi tillsammans med dem.
Jag har en sista fråga till alla ultraprotestanter som förkastar varje katolsk kristen. Det sitter sex kristna bröder hopträngda i en dödscell i ett fängelse i Pakistan. De har bekänt sin tro på att Jesus dog på korset, men uppstod. Koranen förnekar detta och därför ska de pinas, plågas och sedan avrättas. En god vän till mig var hos dem i fängelset för en vecka sedan. Han ville stödja deras andliga trygghet. Deras namn är inte kända, förmodligen är de slavar utan människovärde. Men de är ju katoliker!
Stanley Sjöberg
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Tack och lov! |
Sven Vestman |
2012-04-19 15:10 |
Tack och lov, att det inte är våra kyrko system, som är grunden för vår frälsning!Utan Jesu Kristi blod!Det är till för alla!
|
Tack |
Björne Erixon |
2012-04-12 05:58 |
Tack för att du vidgar våra perspektiv. Ytligheten , som kommer fram ibland, i olika gudstjänster, är plågsam. Vi är fångar i populärkulturen och har svårt att se att det finns ett djup i tron hos t.ex. katoliker
|
Artikeln går inte att dela på Facebook. Varför ? |
Ann-Britt Björk |
2012-04-06 16:20 |
Jag brukar dela viktiga och bra artiklar på FB från exempelvis Dagen m.fl.
Men från er tidning Hemmets Vän går det inte att göra så...
Speciellt Stanley Sjöbergs artiklar i "AGELÄGET" och vissa krönikor skulle passa att dela till andra - som jag känner och ber för.
Kommer NI att göra det möjligt? Snart ?
Undrende.
|
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|