Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Gränslösa hot mot ordets frihet

Debatt Publicerad: 2012-03-01 14:16

Fyra baptistpastorer hade skrivit på ett upprop mot rasdiskrimineringen. De dömdes. Kronofogden tog deras bilar. De sades ha förtalat en polisstyrelseordförande som inte ens nämnts vid namn. New York Times som tryckt uppropet dömdes till mångmiljonskadestånd. Alabama för 50 år sedan.
I dag är det rättsfallet åter högaktuellt. Just där syns en djup klyfta mellan tryckfrihetens USA och tryckfrihetsinskränkningarnas Europa – där Sverige är ett lysande men inför framtiden hotat undantag.
I stora delar av Europa kan ekonomiska och politiska intressen använda förtalsprocesser, med risker för skadestånd och dryga rättegångskostnader, till att avskräcka från obekväm journalistik. Det finns olustigt stora möjligheter att få medier, författare och källor dömda i länder med svagt tryckfrihetsskydd och sedan förfölja dem över gränserna.

Privat penningmakt och statsmakt flyter allt mer ofta ihop, särskilt i olje- och oligarksamhällen. Diktaturers ekonomiska intressen kan klä ut sig till förkämpar för personlig integritet. Privata mångmiljardintressen kan ta betäckning bakom statsmakt.
Sådana makter gör anspråk på att ha europeiska domstolar och kronofogdar som redskap mot journalistiken. Det brukar kallas förtalsturism.
För process och dom väljs ett land där det fria ordet sitter trångt. Sedan vill man över gränserna kunna verkställa domarna mot författare, tidningar, bokförlag och fotografer. Just här gör de fyra pastorerna i Alabama fortfarande skillnad, om än bara i USA. Då Martin Luther King och andra krävde demokratisering av de politiska systemen i den djupa södern var den fria pressen i USA mycket viktig. Att det fria ordet kunde sätta ljuset på rättslöshet och övergrepp i stater som Alabama gjorde det allt svårare att stoppa de genomgripande reformer som bara några år senare kom att genomdrivas av president och kongress.
Strategin från den djupa södern blev att utnyttja den traditionella europeiska juridiken om ärekränkning, som USA ärvt från England. Skadestånd dömdes ut i helvita, reaktionära domstolar i Alabama och Georgia, för artiklar som satte ljuset på maktens metoder i de värre sydstaterna. Då alla delstaters domar i princip skulle vara giltiga i alla andra delstater – samma princip som det nu arbetas flitigt på inom EU – skulle skadeståndshoten söderifrån tvinga fram pressens försiktighet eller tystnad.
Sådana processer om hundratals miljoner dollar tornade upp sig, när New York Times tog fallet med de fyra pastorerna till Högsta Domstolen. Den såg faran. Enhälligt fördömde den 1964 en grundsten i europeisk ärekränkningsjuridik som oförenlig med pressfriheten i USA:s första författningstillägg. Offentliga personer kan sedan dess i USA inte få dem som använder det fria ordet dömda för förtal om de inte kan bevisa att det skrivits i ont uppsåt, så att lögnaktiga uppgifter medvetet basunerats ut, eller med hänsynslöst förakt för vad som är sant och falskt.

I Sverige är ett motsvarande, ännu starkare, skydd för det fria ordet konstruerat på annat sätt och omsorgsfullt grundlagsfäst. Men den djupa klyftan mellan USA och Europa angår också oss.
USA:s tryckfrihetsskydd från 1964 har inte stöd av Europarådets domstol i Strasbourg, som tvärtom godtar mängder av förhandsförbud och andra inskränkningar som i USA och i Sverige är uteslutna.
Ett av förtalsturismens favorittillhåll är London, där den som blir stämd för förtal ska bevisa sin oskuld. Internationella konventioner och EU:s strävan att alla länder ska godkänna varandras rättssystem spetsar till risken: Tryckfrihetens fiender kan göra den juridik som är mest farlig för det fria ordet gränslös. Då kan de ge sig på skribenter, källor, förlag och tidningar i helt andra länder.
USA har – efter just sådana händelser – följt upp principen från 1964. President Obama undertecknade 2010 den lag som förbjuder att utländska domar verkställs när de utgör ingrepp mot det fria ordet som inte är möjliga i USA.
I Sverige var den politiska signalen den rakt motsatta. En ännu arbetande utredning fick direktiv att utvidga möjligheterna att ta till utländsk lag mot medier eller skribenter och källor som finns i Sverige.
Därmed blir det ännu mer riskabelt med sådana lagförslag som fotoförbud eller skadestånd för icke ärekränkande uppgifter. Där behövs stor försiktighet.
Annars kan man förvärra faran – att de som har saker att dölja använder samma skrämselstrategi i Europa som i Alabama tillgreps mot de fyra baptisterna och mot New York Times.

Åke Wredén, Frilansjournalist och ersättare (FP) i Jönköpings läns
landsting


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Tipsa någon om artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Sverige måste hitta nya vägar till integration
Bland fariséer och publikaner
Fler frågor än svar efter osäkert val
Kan det rödgröna vinna utan lögner?
Sätt människovärdet främst i valet!
Kvinnors kroppar är inte handelsvaror
Tystna inte om Iraks båda folkmord!
Har Gud övergett Sverige?
Nya metoder för naturvård i skogen
Handla nu – innan det är för sent!


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies