Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Staten bestämmer inte vad vi ska tro

Angeläget Publicerad: 2011-08-18 13:25

När Bibeln ifrågasätts menar kritikerna att Nya testamentets skrifter blev fastställda, kanoniserades,  av den romerske kejsaren Konstantin på 300-talet. Därför anses de inte vara så unikt värdefulla, av en del i vår tid. Sedan 1950-talet har den här kritiken förstärkts och ges ”vetenskapligt” stöd i samband med att ett antal arkeologiska fynd påstås innebära att fler ”evangelier” har upptäckts. Det är berättelser och värderingar  som kompletterar och även korrigerar Matteus, Markus, Lukas och Johannes. I USA finns en grupp ”teologer” som träffas regelbundet till en konferens som kallar sig ”JesusSeminariet”. Initiativet togs av en man som heter Robert Funk. Hans ambition var att tillintetgöra ”kanoniseringens imperialism”, enligt kyrkohistorikern Philip Jenkins.
Det finns numera ett 20-tal ”evangelier” som konkurrerar med vårt Nya testamente och vinner anhängare. Därmed förnekas att Jesus är  gudomlig.  Korset, uppståndelsen och tron på Jesu Kristi återkomst har tagits bort.  Resultatet är att man börjar tala om många olika ”kristendomar”. I den dialogen har speciellt Tomasevangeliet uppmärksammats och en liknelse i den 97:e versen: ”Med himmelriket är det som då en kvinna bar på en kruka fylld med vete, men märkte inte att det fanns ett hål i botten på krukan så att medan hon gick hem, rann det sakta ut av innehållet utan att hon märkte det, förrän hon var hemma och fann att krukan nu var tom.”

Därmed menar man sig ha stöd för att det ursprungliga evan­geliet har gått förlorat och kvar finns endast lite här och lite där. Det finns ingen pålitlig sanning, resonerar till exempel Samuel Byrskog som är professor i Lund och låg bakom att Jonas Gardell med sitt ”evan­gelium” blev hedersdoktor i teologi. När nu Byrskogs teologiska kommentarer används av Pingströrelsens Pastorsakademi, fordras stor vaksamhet inför risken att Bibeln även i de sammanhangen blir ifrågasatt.

Detta är en historisk utmaning
som måste bemötas. Bakgrunden till konflikten påminner om det som hände under kristendomens första århundraden. De falska ”evangelierna” kom långt senare än apostlarnas vittnesbörd hade lagt grunden till församlingen. Det ledde också fram till 300-talets fastställande av vilka heliga skrifter som församlingarna ville bevara som Guds Ord och vilka texter som ansågs förfalskade och måste avslöjas som lögnpropaganda och villoläror.
Professor Philip Jenkins har i sin bok ”Hidden Gospels” beskrivit hur allt som nu påstås kunna konkurrera med vår bibel, är mänskliga produkter av dem som under de första århundradena ville angripa kristendomen, anpassa kristendomen och göra vår tro mer mänskligt accepterad.
I början blev Jesu lärjungar och den urkristna församlingen förföljd. Många dog som martyrer, de kastades till vilddjuren, brändes som facklor, dränktes i havet, torterades och landsförvisades. Men de bevarades genom att vara trogna Jesus och vittnesbördet om honom.
Kyrkomötet i Nicea samlade predikanter som kom tillsammans, efter att de hade fått sina ögon utstuckna, händer avhuggna, några bars till kyrkomötet i bårar, de var förlamade efter tortyr, fattiga, enkla, i trasiga kläder. Det var inte ett biskopsmöte med representanter som kom i dyrbara högtidskläder och med blänkande guldkors hängande på halsen. Deras beslut var att när nu kristendomen blev accepterad av kejsaren, skulle de inte tillåta att trons heliga arv skulle förytligas, förskingras. Kejsaren accepterade de andliga ledarnas bedömning och det var inte tvärtom så att kejsaren hade något att göra med beslutet!

Den nonchalans som numera finns i relation till Bibeln, ger islam rätt, att Bibeln är opålitlig, medan Koranen påstås vara dikterad av Allah. Dessutom ger bibelkritiken utrymme för staten att lägga sig i trons innehåll, ungefär på det sätt som biskop Eva Brunne i Stockholms stift nu har förbjudit att någon ska kunna vigas till präst eller få en tjänst i Svenska kyrkan som vägrar sammanviga homosexuella.  
Det är inte fundamentalism i negativ mening, att vara trogen Guds Ord i respekt och kärlek till Nya testamentets heliga skrifter.
Stanley Sjöberg


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Angeläget

"Vad vilja Kristdemokraterna?"
Herre, till vem skulle vi gå?
Livet gick så fort
Är pastorn tjänsteman eller tjänstegåva?
Det finns gränser!
Församlingen - den helige Andes gemenskap
Är det dags för 6/1-metoden nu?
Värre än vapen
Förvandling eller anpassning - ödesfråga
Det hettar till i riksdagen


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies