Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Leder våra teologiska skolor till stagnation?

Angeläget Publicerad: 2011-05-19 00:00

Den 7-14 maj besökte jag Indonesien, där en nationell pingströrelse i år firar 90-årsjubileum. Sedan 1970-talet har församlingarna haft en unik tillväxt och räknar nu med omkring tre miljoner medlemmar i 13 000 lokala församlingar. Varje år dödas några predikanter och regelbundet attackeras kyrkor och bränns ner. Då tvingas medlemmarna att sprida sig till små hemgrupper där tillväxten fortsätter. En tid senare bygger man en ny kyrka, ofta dubbelt så stor som den nedbrunna lokalen.

Jag bad om att få träffa evangelister som i nuläget arbetar som pionjärer i områden som ännu inte evangeliserats. Ett 30-tal bröder samlades i en rast under det seminarium vi hade tillsammans med omkring 1 500 pastorer. Jag lyssnade under gripenhet när evangelisterna berättade.
– Min fru och jag, med vår lille son, kom nyligen till ett område där det inte finns en enda kristen, berättade en evan-
gelist.
–Folket i byn har gjort allt för att vi ska lämna platsen, men Gud har kallat oss att vara där. Vi har inget underhåll utan överlever genom att leta efter rötter i skogen och sådant som växer vilt i naturen, som kan användas till mat.
En dag hade deras lille son frågat sin pappa och mamma varför han aldrig fick ris att äta som andra barn. De beslöt att be till Gud om pojkens önskan. ”Herre, låt vår son få en skål ris att smaka”, var deras bön. Någon dag senare kom en muslim i hemlighet till pojken och gav honom en skål med ris. Det var för dem ett stort mirakel och dessutom det första tecknet på en dörr på glänt, i och med ett sådant uttryck för mänsklig omsorg från en muslimsk kvinna.
Jag lyssnade till ett annat vittnesbörd av en evangelist som berättade om hur ofta han fick stryk och hånades av människorna när han kom till marknaden och försökte predika om Jesus för dem. Vid ett tillfälle var situationen mycket hotfull och han var beredd på att bli dödad. Plötsligt såg han en svårt handikappad man som satt på marken utan förmåga att stå upp. Den helige Andes kraft ledde honom fram till ”krymplingen” och han erbjöd mannen att i Jesu namn resa sig upp och vara fri sitt handikapp. Undret skedde och folket häpnade inför det som hände. Nu var han trygg i sitt arbete och folket i området ville inte längre mota bort honom. Flera hade tagit emot Jesus till frälsning.
– Jag är 75 år. Herren har kallat mig till en plats som aldrig tidigare fått evangelium och nu har jag börjat vara där för att vittna för människorna, berättade en barfotaevangelist, och uttryckte sin övertygelse om att snarast grunda en församling av människor som tror på Jesus.
Genom konferensledningen kunde jag överlämna en större summa pengar som jag fick med mig från Sverige och som nu fördelades till evangelisterna. 

En av Pingströrelsens ledare,
pastor Danny Roemokoij från staden Pare-Kederi som ligger på ön Java, berättade om bibelskolorna som förbereder nya evangelister i visionen om att nå allt längre ut med evangelium. ”Det märkliga är att de som går vår bibelskola under några månader och tränas i fasta och bön med en enkel  och spontan bibeltro, vinner de största framgångarna”, berättade han. Det finns också i Indonesien en ambition hos somliga att studera teologi och få akademiska betyg inför en pastorstjänst som yrkesroll. ”Sådana predikanter medverkar i de flesta fall endast till stagnation utan tillväxt i församlingarna”, fortsatte pastor Roemokoij.

Med en känsla av förskräckelse jämförde jag det som händer i Sverige, med det jag fick del av i sådana samtal. Jag är övertygad om att den svenska frikyrkorörelsen har valt fel väg med sina teologiska utbildningsmetoder och akademiska former som stöds av statliga pengar. Vi behöver en väckelserörelse i samklang med vår tids andliga utveckling i Sydostasien, Fjärran Östern och överallt där elden brinner, där människor blir frälsta och församlingarna växer.

Stanley Sjöberg


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Stanley har nog rätt Lennart
2011-05-26 09:19
Det är klart att Stanley har rätt i denna fråga. Vanlig teologisk utbildning är i stort sett densamma som Sv kyrkans.

När man gör en teologisk utbildning i frikyrkorna så har man den vanliga universitetsutbildningen som mall. Jag tror inte att man tar till sig allt ifrågasättande av bibeln, men man påverkas negativt ändå av otron som finns där. Kunskap är givetvis aldrig fel, men det är riskabelt att man får felaktig kunskap.

Framför allt. Skall vi få väckelse så måste våra förkunnare vara inspirerade av Guds ord och den Helige Ande. Och den inspirationen kommer nog inte från den teologiska utbildning vi har i Sverige.

Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Angeläget

"Vad vilja Kristdemokraterna?"
Herre, till vem skulle vi gå?
Livet gick så fort
Är pastorn tjänsteman eller tjänstegåva?
Det finns gränser!
Församlingen - den helige Andes gemenskap
Är det dags för 6/1-metoden nu?
Värre än vapen
Förvandling eller anpassning - ödesfråga
Det hettar till i riksdagen


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies