Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Demokrati i Mellanöstern?

Ledare Publicerad: 2011-02-03 00:00

Det är egentligen bara ett enda land som har en fungerande demo­krati i Mellanöstern.  Detta om man med en fungerande demo­krati menar att det finns ett erkänt demokratiskt statsskick med grundläggande fri- och rättig­heter, respekterade grundlagar och möjlighet att tillsätta och avsätta politiska ledare på ett någorlunda civiliserat sätt.
Det är Israel, som sedan sin moderna pånyttfödelse våren 1948, kämpat för demokrati och frihet i en miljö där samtliga omkringliggande länder saknat och fortfarande saknar demokratiska fri- och rättigheter.
Men nu sjuder det i land efter land i den arabisktalande världen, som domineras av islamistisk kultur och värdegrund. I Tunisien störtades diktator Ben Ali, som tvingades lämna landet i mitten på januari i år.
Där råder nu ett spänt lugn i väntan på "fria val", som skall hållas under våren. Hur det går med det återstår att se. Det enda land som var villigt att ta emot den forne diktatorn var det extremt slutna Saudiarabien.
I Egypten kämpar den tvivel­aktigt valde president Honsi Mubarak för sin politiska överlevnad, som tog över efter Anwar Sadat 1981.
I Kairo råder nu gatans parla­ment och resebolagen evakuerar sina turister. Frågan är inte om, utan när Mubarak måste ge efter för trycket. Men frågan är också vad som väntar då. Rörelsen från diktatur till demokrati är inte okomp­licerad.
För stabila demokratier fordras vissa grundläggande fundament. För det första krävs religions- och yttrandefrihet för alla, en allmän och genuin respekt för alla människors lika värde, ett statsskick som är allmänt accep­terat där dessa fri- och rättig­heter är själva grunden. Frågan är om det inte också krävs en viss allmän folkbildning för att demokrati skall kunna etableras och bevaras.

I Sverige växte demokratin fram
efter folkskolereformen 1842. Det var generationerna efter de första som lärde sig läsa, skriva och räkna som klarade av att möta det ansvar som demo­kratiska fri- och rättig­heter medför.
Allmän rösträtt fick Sverige först 1921. Det var dock först 1951, som Sverige fick total religionsfrihet. Demokrati tar tid.

Det är också noterbart
att det är i länder dominerade av judisk-kristen värdegrund, som demokratin fått starkast fäste. Inget land dominerat av islam har dessa allmänna fri- och rättigheter. Därför står nu i stort sett hela arabvärlden inför en historisk och gigantisk utmaning. Med demokrati följer nämligen rätten att tro och uttrycka vad man vill.
Det är först när de religiösa och etniska minoriteternas fri- och rättigheter säkerställs i arabvärlden vi på allvar kan tala om demo­krati där. Nu kan vi bara hoppas på en fredlig förändring och att de islamistiska fundamentalisterna inte vrider tillbaka klockan. Under tiden får Israels lampa lysa i Mellanösterns politiska mörker.
Hemmets Vän 3 februari 2011


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Ledare

Bred samverkan ska bryta kriminaliteten
Inga mål fredade för ryssarnas bomber
Orimliga föräldrakrav
Underskattat motstånd
Orädd Putinkritiker död
När nöden ger ett gungfly
Använd fastetiden väl
Oläkta sår från krigsåren
Hur hanterar vi krigshotet?
Komplext när ljusare tider väntar församlingarna – men stora utmaningar för små kristna medier


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies