Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Julfröjd och julfrosseri

Debatt Publicerad: 2010-12-09 00:00

Årets julklapp påstås vara läsplattan. Fast det är inte på riktigt, utan en del av reklam- och PR-stöket kring julhandeln. Handelns Utredningsinstitut utser årets julklapp utan att utreda, i förväg innan det varit någon julhandel. Det har pågått i 23 år. Längs den vägen har bakmaskin, wokpanna och pokerset upphöjts till ”årets julklapp” – utan att ha satt djupare spår i levnadsvanor eller butiksomsättning.
Förra året sattes ett svårslaget rekord i meningslös marknadsföring av meningslösa produkter – 2009 års julklapp påstods vara spikmattan. Ihågkommen av få. Saknad av färre.

Varför är det så lätt att reta sig på julens kommersiella utanverk? En orsak är nog sådant som årets julklapp – inte julmat eller klappar i sig, utan reklamens ihåliga tingel-tangel.
De som utser ”årets julklapp” har visserligen lyckats bättre några gånger. Den snabba utvecklingen av elektronisk industri och datorteknik ger folk med måttliga inkomster tillgång till apparater och hjälpmedel som förut skulle ha varit oöverkomligt dyra eller rent otänk­bara.
CD-skivan, mobiltelefonen och hemma-internet har alla ett förflutet som ”årets julklapp”. Sådana nyheter skulle de allra flesta av oss ha skaffat i alla fall, även om vi hade levt i ett tråkigare land där man aldrig gav paket till varandra på julafton.

Här har vi en tänkvärd invändning, när vi lite slentrianmässigt tycker att det är för mycket kommers kring en av kristendomens stora högtider. Väldigt många julklappar, särskilt de som kostar mer pengar, är sådant som ändå skulle ha köpts även om det inte gjorts i december. Morgonrocken som far i huset får av barnen ersätter en annan morgonrock som han annars skulle ha skaffat sig när den gamla blev utsliten.
Innan vi tittar i statistiken och hittar fler frågetecken – en viktigare fråga: Vad skulle vara bättre ifall den stora familjehögtiden med mat och presenter saknade förankring i kristendomen? Vi har ju haft ett sådant alternativ på nära håll i tid och geografi.
Sovjetregimen hade en syn på religionen som i sin kvasivetenskapliga statsateism hade långtgående likheter med nutidens mest rabiata kristendomshat. Nyåret skulle därför i Sovjet tränga undan julen som tidpunkt för fest, presenter och god mat.

I varje samhälle kommer någon eller några dagar om året att vara en fest för barnen och familjegemenskapen. På vilket sätt skulle det vara bättre om det i Sverige var en dag fri från kristet budskap? Julen är ju en glädjens, en befrielsens, högtid. Den är något att fira, då är det ju inte konstigt att det görs även med mat och presenter.
Jo, men överdrifterna, frosseriet, köphysterin? Finns det en frosseristatistik vi kan slå upp i? Inte riktigt, men en del kan man ju se hos Statistiska Central­byrån.
Från 1993 till 2009 ökade – allt i fast penningvärde – BNP i Sverige med 49 procent, hushållens konsumtion med 45 procent men decemberförsäljningen  i mataffärerna med ”bara” 23 procent.
Det tyder inte på accelererande frosseri kring jul. Möjligen äts det mer måttligt med julmat, men delvis mer exklusiva varor.
Julhandeln totalt var 1993 och 2009 nästan exakt lika stor som andel av hushållens konsumtion. Om julruschen är en köphysteri är vi tydligen oförändrat hysteriska så här års, men har – i genomsnitt – fått mer pengar att vara hysteriska med. Det sistnämnda är ju ännu ett tänkvärt skäl att lägga mer pengar på goda ändamål som inte har med den egna familjens julglädje att göra.

Men sist och slutligen är ju frågan – skulle det vara mer tro och mer kyrkligt om det var mindre klappar och mindre mat vid jul. Det är ju inte så säkert. Det är inte julfriden, stillheten och stämningen som är julens evangelium. Att Jesus blev människa för att bära våra synder på korset är ett dramatiskt, befriande underverk, något mycket häftigare än en mys- och trivsel­tillställning. Nej, som det så riktigt heter i psalmen:
”Fröjdas vart sinne!”
Först julmat och klappar. Sedan julotta.

Åke Wredén
Debattör


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Skäl för svensk alkoholpolitilk
Människor måste bli gripna av Guds ord för att behålla tron
Kulturell rotlöshet skapar förvirring
Lösningen på våldsdåden finns i familjen - hos pappa
KD i händelsernas centrum
Sluta skämmas - gör det lilla du kan för miljön
Nya steg mot historielöshet
Gud har inte gett upp om Sverige!
Fyra vägar till samhällsgemenskap
Äkta vara, annars får det vara!


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies