Varning för högmod

Det kunde svenska folket knappast tro mitt i finanskrisen för två år sedan när massor av stora och stabila företag avskedade eller permitterade en stor del av arbetskraften.
I slutet av 2010 står Sverige som en av Europas starkaste ekonomier. Tredje kvartalets bruttonationalprodukt är 6,9 procent, en siffra som få länder kan jämföra sig med. Ändå behövs varningsflaggan! Snart kan det se annorlunda ut.
Irland hade för kanske fyra år sedan en urstark ekonomi. Nu sitter landets medborgare i en påfrestande ekonomisk rävsax. Lettlands folk lovades "guld och gröna skogar" av svenska banker och andra. Men ekonomin störtdök med fruktansvärda sociala problem som följd.

Finansminister Anders Borg varnar för hybris, att vi blir kaxiga för att Sverige klarat finanskrisen så bra. Det är en viktig varning. Sverige är oerhört exportberoende. Våra produkter måste kunna säljas och många länder som  importerar svenska varor har redan dragit hårt i nödbromsen.
Grekland fick till slut ett nödlån liksom Irland. Men det blir oerhört kännbart för dess medborgare.  Alltför höga kostnader i den offentliga sektorn måste reduceras.  Förmånliga pensioner och annat behöver omprövas.
Troligen står Portugal och Spanien på tur. Även euron sjunker i värde.
För en stark ekonomi krävs att handeln med varor fungerar. Vi står inför en omfattande julhandel med oerhört stor omsättning. Men svenska folket får inte börja festa i förtid. Redan nästa år kanske tillväxten är betydligt lägre.

Ekonomiska bedömare varnar för en ny bostadsbubbla. Vi får inte leva med alltför mycket närsynthet. Nästa stora ekonomiska kris i USA förutses gälla kreditkortsmarknaden, där de flesta amerikanska medborgare har stora kontokortsskulder.
Även i Sverige handlar vi för stora summor på kontokort och blir ofta förblindade av vackra löften om "60 månaders kredit", "Köp nu betala i sommar" och så vidare.
Det räcker med att kasta blicken till Riga i Lettland där köerna ringlar långa utanför kyrkor och matstationer för att människor saknar arbete men även mat och kläder. När Lettland såg sin stora ekonomiska uppgång lockade även svenska banker med alltför generösa lån till både boende, bilar och konsumtion, som efter bara några år blev en kvarnsten om halsen på den enskilde.
Även svenska banker och låne­institut måste skaffa sig en etik som inte är kortsiktig makthunger utan omsorg om en sund penninghantering. Från tider när lånepengar flödade från svenska banker till situationer då det för många blev nästan omöjligt att låna, vet vi att vägen kan vara kort.
Förre statsministern Göran Perssons klassiska ord "den som är satt i skuld är inte fri" kan inte nog betonas. Det finns ett slaveri för den med för stora lån. En livsstil för den enskilde som bygger på lånade tillgångar kräver att inget drastiskt händer med arbetsmöjligheter, bankräntor och krav på återbetalning. För kommuner, landsting och nationer gäller klokskap, vishet och framsynthet för att klara oväntade "vindförändringar".
Visst ska vi vara glada att situationen just nu i Sverige är ljusare än i många länder. Men vi behöver också "långsynthet", så att inte de nuvarande tillgångarna bränns för fort, utan att det finns en framförhållning, en ekonomisk buffert om och när tuffare tider kommer.
En annan princip är att generositet är grundläggande. Det klassiska ordspråket i Predikaren fungerar också som ekonomisk vägledning:
"Sänd ditt bröd över vattnet, en dag får du det åter. Fördela vad du har på flera händer - du vet aldrig vilka olyckor som kan drabba landet."
Förnöjsamhetens glädje borde också få vara vår vägvisare. Det är så mycket vi inte kan köpa för pengar, men som behåller sitt värde så mycket längre: vänskap, omsorg, kärlek. Sådana investeringar har stor motståndskraft också när motvinden tilltar.
Hemmets Vän 2 december 2010

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare