Unik kristen bredd i Jesusmanifestation

Initiativet till Jesusmanifestationen den 3 maj i Kungsträdgården i Stockholm förankrades från början med brev till de olika kyrkosamfunden i vårt land och de större enskilda församlingarnas ledare i Storstockholm. Ledningsgruppen formades av representanter för i stort sett hela det kristna Sverige.

Svenska kyrkans Oasrörelse hade en avgörande betydelse för vår frimodighet när det beslutades att från den 1 maj inbjuda till en karismatisk förnyelsekonferens i Katarina Kyrka på söder i Stockholm. Samtidigt planeras nu en europeisk ledarsamling för ”Ungdom med Uppgift” som är en missionerande ungdomsrörelse. Det blir också flera invandrargrupper som samlar motiverade kristna araber, syrianer, afrikaner, koreaner, brasilianare, latinamerikanare, iranier, både ortodoxa, katolska och Svenska kyrkans folk tillsammans med olika frikyrkofamiljers medlemmar.

En  ny ”pingstdag”
Alla är inte med i planeringen, och när dagen närmar sig sker också markeringar som visar att det finns tveksamhet och även avståndstagande till initiativet. Vi har lyssnat till kritik som uttalats och vi har varit noga med att göra möjliga korrigeringar med tanke på att behålla djup och bredd i en trovärdig ekumenisk samverkan.
Lördagen den 3 maj inleds på morgonen med en förbönsgudstjänst i Filadelfiakyrkan. Visionen är en ny ”pingstdag” som ska börja ”den tredje timmen”, nämligen klockan 09.00. Kyrksalen ska fyllas med sektioner av olika tungomål från alla de språkgrupper som finns representerade. Det blir lovsång och bön med samma mångfald som i Apostlagärningarnas 2:a kapitel. En kort appell kommer att ges av bland andra pastor Hanny Mandey från Indonesien, som var den tändande gnistan till hela visionen.

Torgmöten
Vid lunchdags blir det torgmöten på Medborgarplatsen, Stortorget i Gamla Stan, Östermalmstorg, Norrmalmstorg, Humlegården, Sergelarkaden och i Kungsträdgården. Det blir sång och dans av etniska körgrupper klädda i sina nationaldräkter, samt vittnesbörd om Jesus och vad tron på Honom betyder i livet. Sedan görs en gemensam vandring från några av dessa torg. Vi är noga med att framhålla att det inte är demonstrationer i protest mot någon annan åsikt eller företeelse. Lördagen den 3 maj ska bli ett enda positivt vittnesbörd om Jesus!
I Kungsträdgården kommer det att hållas ett storbönemöte där de olika etniska gruppernas lovsång, bön och vittnesbörd ska finnas med. Mötet kommer att avslutas med en ekumenisk gudstjänst som får en liturgisk utformning, med en genomtänkt syndabekännelse, bön om förlåtelse, ett mottagande av Guds löftesord och gemensam lovsång från 10 000-tals röster i tillbedjan. Domprost emeritus Hakon Långström leder denna samling tillsammans med ortodoxa, katolska präster och invandrarkyrkornas ledare.

Generositet
Många har oroats över den allkristna bredden. Det är ett uttryck för stor generositet och djärv Kristuskärlek när ortodoxa kyrkoledare och den romerska katolska kyrkans ledning accepterar att vara tillsammans med fristående kristna grupper. Vi är medvetna om att det förekommit tanklösa och kränkande exempel på vad som blivit sagt av allt för ivriga ”karismatiker” som ensidigt sökt att framhäva sin egen stil i motsats till de historiska kyrkornas gudstjänstformer.
Vi möter tyvärr också en ”protestantisk” envishet som vägrar bejaka annat än den egna väckelserörelsens exklusiva uttryck av spontanitet och hängivenhet.
Jesusmanifestationens stora syfte är att bekänna vår enhet i tron på Jesus och ödmjukt bekräfta vår tacksamhet för alla som i en tid som denna mer noggrant än vi själva fördjupat teologin och tillbedjan inför Jesus som evighetens Herre och mänsklighetens Frälsare.
Den Romerska katolska kyrkans påve Benedikt XVI har i sin bok om Jesus från Nasaret beskrivit en kristologi som höjer sig över allt annat i västerlandets teologiska arbete genom att försvara och befästa tron på vem Jesus verkligen är. De ortodoxa kyrkornas teologer och andliga ledare är föredömen i att inte tillåta Jesus att bli nedvärderad och ens ifrågasatt på det sätt som sker inom den västerländska akademiskt anpassade teologin. De som finns i Sverige inom dessa kyrkor har fortfarande blodfläckar från sin martyrhistoria ända in i 2000-talets globala verklighet.
Det är en kärlekens förpliktelse att som Jesustroende kristen manifestera samhörighet och tillhörighet med dessa historiska kyrkor, även om vi också själva har en unik kallelse och personlig integritet att vårda och bevara. 

Dramatiskt ögonblick
Lika dramatiskt som det innebär för latinamerikanska pingstvänner i Sverige att vara med i Jesusmanifestationen den 3 maj, så är det för många ett dramatiskt ögonblick att den här dagen samarbeta med några av trosrörelsens ledare som själva gör enorma uppoffringar i sitt stöd för Jesusmanifestationen. Jag är gripen av att ortodoxa och katolska kyrkoledare, tillsammans med Svenska kyrkans och frikyrkosamfundens ledare, ska stå tillsammans med trosrörelsens ledare Ulf Ekman och hans medarbetare.
Stanley Sjöberg

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.